tisdag 21 december 2010

If I ain't drunk then it ain't Christmas, you know where to stick those jingle bells.

Corey Taylor från Slipknot och Stone Sour har gjort världens bästa (anti-)jullåt! Äntligen en jul-låt som sammanfattar mina bittra känslor för julen! Jag vet, man får inte hata julen tydligen. Då blir man genast idiotförklarad.. Men ser inte vad som är så underbart med stress och räkningar som jag hädanefter kommer att förknippa denna högtid med. Samt samma jävla julmusik - jag blir mordisk varje gång jag hör Feliz Navidad - och samma jävla julmat som man blir spyfärdig av.

Det känns som min jul blir lite för vuxen för min smak, för det är väl en typisk vuxen jul att oroa sig för ränkningar, dricka lite för mycket och stressa? Fast jag stressar inte, jag avskyr stress och därmed även att se alla stressa runt på stan som några idioter. Det är inte det julen handlar om väl? Konsumera och stressa? Köpa köpa köpa.

Fast julens verkliga innebörd - Jesu födelse - är inget jag lägger någon vikt vid heller eftersom jag inte är troende. Detta blir en enda lång "rant" om hur mycket jag ogillar julen, verkar det som. Men ja, jag vet att det sägs att det finns dokument som pekar på existensen av en snubbe som hette jesus - en långhårig, skäggig jude med typiskt mellanönstern-utseende, kanske på gränsen till mörk. Inte blond och blåögd och arisk som vi västerlänningar framställer denna falska profet i kyrkan. Hoppas han var bög också, bara för att jävlas med alla kristna fanatiker! Han hängde trots allt med 12 snubbar! Lärljungar, groupies, boy toys, kalla det vad ni vill, jag vet nog vad de gjorde!

Men den dagen då någon kan BEVISA existensen av Gud och att Jesus utförde dessa "mirakel" kommer jag mer än gärna att acceptera denne som min frälsare... Tills dess tror jag på vetenskapen och kärleken!

Nåja, denna julen har inte varit allt förjävlig, trots allt. Med undantag för kyla och att jag känner mig sjuk fortfarande har den faktiskt varit lite mysig. Men tycker ändå vi kan skippa Julen, mellanlanda på nyår, för då jävlar blir det fest, sen hoppa direkt till våren! För sen är det snart sommar! Festivalande och fest i parken, ge mig det NU!

Corey Taylor - X-M@$



Beskriver precis mina känslor inför julen!

Kanske borde man hitta något bra recept på eggnog (och göra den extra stark) och pröva det i jul. Och hoppas inte morsan och farsan snålar med julsnapsen i år igen, behöver den för att genomlida julen, haha!

Nåja, god jul och rock on!

torsdag 16 december 2010

Jag ska göra kaoz me Skånetrafiken!

Jag hatar Skånetrafiken. Innerligt!

Jag har visserligen hört värre historier om folk som fått vänta jättelänge, men låt mig berätta i alla fall... Jag gick upp en kvart innan bussen gick, förvisso. Det är typiskt mig, jag älskar att snooza! Men jag hann i alla fall slänga ihop två mackor och lite kaffe i termos för att hinna ut i tid till bussen.. I god tid faktiskt. För bussen som jag trodde gick tjugo över och som jag stressat till går numera 26 över.

Dessutom var denna duktigt försenad. Vet inte hur länge jag stod där, men eftersom den skulle gå 08:26 och jag var framme kvart i, och sträckan på knappt 2 kilometer tar 3 minuter eller något, så förmodar jag att den var minst tio minuter försenad. Så jag missade bussen som går tjugo i - ifall den nu kom? - och fick stå och vänta förgäves till tjugo över på en buss som skulle ha kommit tio över.

Morsan ringde och sa att det skett en olycka på E22an och frågade ifall jag verkligen skulle ner dit och ifall jag åtminstone kunde ta tåget hem, så på nåt sätt hoppades jag lite att bussen inte skulle komma, trots mitt beslut att försöka trotsa vädret. Men eftersom bussen inte kom så finns det väl inget jag kan göra. Vid tjugo över tänkte jag "Jaha, nu börjar jag om 40 minuter.. Även om det kommer en buss så kommer jag nog inte ens vara i Hörby vid den tiden. Fuck detta".

Så jag gick hem, jag kollade inte ens bussarna, för jag tänkte att de kommer väl ändå inte som de ska, men nog fan kör det förbi en buss på hemvägen. Men jag orkade inte ens bli arg, jag är såklart sur på Skånetrafiken och jag var trött och kall, men den här ofantliga ilskan som brukar fylla mig fanns det inte ett spår av. Inget kan rubba mig just nu! Allt känns så jävla bra!! Äntligen kanske jag kan få känna på hur det är att vara lycklig ett tag?

torsdag 9 december 2010

Det är kväll här och jag jag har fyllt mitt huvud med tingeling.

Thåström, så jävla bra.

Hej bloggen, jag har inte uppdaterat på.. Nästan en vecka. Har inte haft ork och lust antar jag! Veckan har varit.....Speciell. Som en jävla berg-och-dalbana.

Jag har mått sjukt bra, jag har velat sjunka igenom marken. Jag har fikat och gått runt på stan och haft kul och mys och kuggat en tenta och velat dö... Nåja, nu ska vi inte ta i, bara försvinna från jordens yta, sjunka genom marken eller så.  Men nya tag, antar jag. Vart jag ska få orken till nya tag vet jag inte. Men jag pressar mig igenom det, i hopp om att det ska bli bättre till våren. Ljusare till våren - och du menar jag inte bara vädret.

Idag har varit en usel dag. Jag gick upp i ottan (okej, hon var bara halv sju men det kändes omänskligt tidigt!) för att missa bussen, stapplade mig i nyvaken yra ner och satte mig vid köksbordet efter att jag packat ner kaffe och mackor och somnade. Som tur är vaknade jag fem minuter innan bussen gick så jag kunde stappla mig ut i minusgrader (jävla Sverige, som Johan Glans säger) och vänta på den försenade bussen. Turligt nog så var den inte så mycket försenad, så jag fick privilegiet att frysa lite till innan bussen mot Lund kom. För er som inte förstår tar jag bussen till bussen. Däremellan blir det lite promenad och väntetid.

Har fått flera utbrott idag, jag har varit trött och irritabel hela dagen. Kaffe hjälper tillfälligt, men sen smyger sig tröttheten sig på. Jag har visserligen gått en mysig promenad i Lund i väntan på bussen! Det var fint.

Efter att ha tittat på biografier och skivor och önskat att jag var rik och fri från ansvar (så att jag kunde låsa in mig och bara ligga och läsa biografier och lyssna på musik!).. För andra gången denna veckan gick jag gata ner och nästa gata upp, strövandes dit vägen tog mig. Jag hamnade inne i ett bostadsområde och hamnade i en graffitiklädd gränd där två arbetare lastade av en lastbil - i stor kontrast till bostadsområdet jag precis kommit ut ifrån. Jag följde gränden och fann en mysig liten grekisk restaurang i det svenska snövädret och kom fram till en liten affär där de fortfarande hade frukt och grönt utomhus och den bekanta lukten av torg med en söt fruktig lukt hängandes i den kalla luften. Sen fann jag mig tillbaks till en större gata längs stortorget, som jag följde till centralen igen.

Sådant gillar jag, att bara gå, bara observera och se på allt fint, känna dofterna.. När man skriver om det sen blir det en liten berättelse, men jag lovar att den är inte uppdiktad. Jag bara lägger märke till saker - detaljer. När andra stressar omkring strövar jag, lunkandes, oberörd av bördor och ansvar. Sån är jag. Kanske för att komma undan från dem snarare, för jag ville inte hem. Vad finns här?

Resten av dagen har jag spenderat här, vid min dator mest. Tråkigt nog... Imorgon blir en bättre dag! Imorgon ska jag till Malmö med Patricia och handla julklappar! ... Och fika, det har hon lovat! Längtar lite faktiskt, för denna dagen har varit hemskt dålig och tråkig och morgondagen kommer bli kul (och mysig?)!

Vi får se när nästa uppdatering kommer, beroende på ifall det händer något mer kul i helgen?
 
"Tills dess ha det gott
Och sköt om dig
Ta det lugnt
Hälsningar från mig!"
 
Var bara tvungen att citera Thåström's Brev Till Tionde Våningen igen, det passade så bra! Rock on.

fredag 3 december 2010

Get your hands off this glass, last call, my ass!

Hej och hallå! Idag tänkte jag väga upp mitt förra, ganska negativa, inlägg med ett positivare inlägg! Men först vill jag bara säga tack så mycket för ert stöd, det betyder!

Jag är nämligen ganska pepp, då jag ska ut och dricka ikväll på min favorit pub: Biljard! Enda stället där jag känner att jag hör hemma. Sist jag var där var jag (och alla andra) snorpackad(e) och fick utskällningar för jag satt på biljardborden och en ölflaska krossades. Oops! Det är svårt att toppa och riktigt så roligt ska jag inte ha ikväll!

Blir nog mer en ganska lugn kväll och umgås och ha skoj, men jag är ändå pepp! Har sett fram emot utgång hela denna tråkiga vecka av tentaångest och plugg som hänger över en. Så efter maten ska jag ta och blanda mig en Black Russian - nu när jag väl köpt hem Kahlúla. Lite kvinnodryck, men det blir jävligt fina drinkar. Ännu mer kvinnodryck är det om jag istället gör en White Russian, med mjölk i. En Black är bara Kahlüa och vodka - verkar som en riktigt farlig drink!

Men jag ska pröva en i alla fall! En drink bestående av sprit och sprit (eller aa, sprit och likör), detta kan bli en favorit känner jag! Men som sagt, den verkar rätt farlig! Vet inte vad jag ska beställa sen på krogen, eftersom jag inte har tid att må dåligt imorgon... Måste plugga! Så jag borde inte dricka öl, även om det är billigast och väldigt gott.

Det blir nästan alltid öl ändå, när man är på Biljard. Knepigt läge. Vi får ser ifall jag fyller på med en till Black Russian istället - den borde vara värd sina 80 spänn. Känns ändå ekonomiskt eftersom man borde bli snabbt påverkad, men jag vill ha nåt i handen hela tiden så en räcker inte till.. Öl hade varit ultimat. FAN alltså.

Nåja, kommer bli en fin kväll i alla fall! Hur kommer ni att spendera helgen gott folk?

Ta det nu (inte) lugnt med drycken i helgen och rock on!

onsdag 1 december 2010

You try so hard to bring me down, you can't break the broken.

Hej, jag har inte skrivit på ett tag så tänkte skriva några ord.


Inget kul har hänt på sistone som jag kan berätta om. Så istället tänkte jag gnälla lite, okej?

Det är nämligen så att det känns jävligt tungt just nu, studietakten känns omänsklig och det känns som jag inte är gjord för det här. Alla känns så jävla pretentiösa och tar sig själva på alldeles för stort allvar, jag passar inte in.

Min pretentiösa jävla grupp uteslöt mig inför seminariet i måndags, till exempel. Jag blir så sjukt besviken, men framförallt lack. Jag var nämligen sjuk i torsdags, då de bestämdes att ses efter seminariet som jag också missade. Jag kunde inte förmå mig att ta mig upp, jag var fruktansvärt trött och krasslig, hade ont i halsen och allt sånt. Jag mailade dem när jag vaknade, men då satt de redan och jobbade och såg inte det förrän efteråt. De kom fram till att de tre skulle utforma redovisningen för dem och utesluta mig, och motiverade detta med att jag inte bidragit tillräckligt för den slutliga analysen och sammanställandet var en så stor del. Men vad underligt att jag inte kunde bidra till den när jag varit sjuk? Tydligen får man inte bli sjuk... Men i övrigt är jag kanske inte gruppens mest aktiva, men jag försöker. Skillnaden är marginell, gruppens totala insats räknas väl ändå främst?

Så jag stod där som ett fån på seminariet, utan att ha nåt att säga. Förklarade att jag varit med i övrigt och bara missat sista delen, men jag blev ändå tillsagd att göra en kompletterande uppgift. Ska maila och se fall jag kan göra den under lovet, för jag hinner inte annars. Jag har även kuggat den andra tentan, denna kursen var mycket svårare och mer krävande än jag trodde. Omtentamen är om två dagar, men jag tror att jag satsar på nästa tenta istället, om en vecka. Även ett exempel på omänskligt tempo, omtenta några dagar innan nästa tenta - tusen sidor att studera inför varje tentamen. Good fucking luck!

Allt känns så jävla tungt, jag orkar snart inte mer. Önskar jag gått nåt mer praktiskt på gymnasiet, skulle blivit lastbilsförare som Nisse eller något. Jag säger välkommen till klumpen i magen, min kära ångestklump som kommer allt som oftast när jag tänker på sånt här.Jag känner mig bara allmänt hopplös.

fredag 26 november 2010

Don't dance in darkness, you may stumble and you're sure to fall.

Hej på er! Idag blir det ett tradigt inlägg, mest för sakens skull.

Sitter här och lyssnar på min rockballad-lista och "peppar" inför vad som kommer att vara en hemskt tråkig helg. Jag är nämligen sjuk, vilket innebär att jag inte kan, eller orkar göra nånting. Bara du och jag samvetet.

Jag vet att jag inte borde ha dåligt samvete, jag är sjuk, men jag var inte med igår varken på föreläsningen (men det finns powerpoints uppe på nätet så det kan kvitta) men framförallt var jag inte med efteråt när gruppen skulle ses och analysera det sista inför Måndagens seminarium. Jag mailade och ursäktade mig för att jag inte varit med, men har inte fått något svar och förblir därmed totalt oinformerad och oförberedd inför seminariet - vilket känns mindre bra. Hoppas någon svarar!

Jag får sån paranoia över ingeting, jag är trött på det. Jag tänker för mycket, hela tiden. Målar upp värsta scenarier i huvudet, jag menar absolut värsta som inte någonsin blivit verklighet. Jag oroar mig för mycket, antar jag - de lär inte hata mig eller frysa ute mig. Ändå finns de tankarna.


Satt å lyssna på Dio för ett tag sen, citatet i titeln är från Don't Talk To Strangers. Gör mig knapapst mindre depp... Men en rolig (svart humor, verkligen) men lite sorglig tanke slog mig. Ifall det, som troende säger, finns en himmel, undrar fall Dio jammar med Dimebag, Paul Gray och The Rev där uppe? Gotthards Steve Lee kanske hoppar in på vokals också! Och Hendrix på sologura, haha! Sid kanske kommer lunkandes och vill spela bas, men han var ju aldrig speciellt bra på det där, han var mer en ikon än en bassist. Det kanske inte var så konstigt, visserligen, att han inte kunde spela när han var fucked upp på heroin hela tiden. Nej, jag vet! Världens bästa bassist (i min och många andras mening) Cliff Burton ska såklart spela bas! Nej, jag bara flippar, må de vila i frid allihop, dessa rocklegender!

Hittade en jättefin fan-video till minne av The Rev, som får mig att tänka på när de dedikerade denna låten (So Far Away) till hans minne när vi såg A7X i Malmö. Det var vackert, alla sträckte upp mobiler, tändare och händer i luften och man kunde känna deras smärta när de spelade... Stunden gav och ger mig rysningar.









söndag 21 november 2010

Seize the day or die regretting the time you lost

Hej hallå och sånt.

Usch, idag är jag så otroligt trött, var uppe till fem i tävlan om vem som kunde hålla sig uppe längst. Jag gav mig när jag höll på att somna i datorstolen, haha!

Anyway, helgen har väl varit bra! I fredags åkte jag ner till Malmö för att se Avenged Sevenfold, ölade lite i bilen och sen gick på konsert - fint det! Behöver jag ens tillägga att det var asgrymt? Dock var det sorligt när Shadows snackade om The Rev, som gick bort i december förra året, och dedikerade So Far Away till honom. Mobiltelefonerna och tändarna svajade för honom, rysningar på det, riktigt fin stund.

Blev även krossad och i andnöd, som brukligt. Sögs in i moshen och helt plötsligt var jag betydligt mycket längre bak och såg inte skymten av Natta - som påstod att jag puttade in henne, vilket jag inte gjorde. Var dock i ett lite förvirrat tillstånd där jag bara puttade allt och alla, men är rätt säker på att jag inte gjorde det! Hur som helst blev jag totalmanglad - jag är ju liten å spinkig så jag drogs med in i manglet. Behöver gå upp i vikt, kanske biffa till mig, men äh!

Jag gillar att vara smal... "Mick Jagger-skinny" tror jag Eric Forman i That's 70's Show. Finns många exempel på supersmala människor som blivit sexikoner - Mick Jagger, Iggy Pop, Sid Vicious... Dessutom orkar jag inte träna och tycks helt oförmögen att gå upp ett enda kilo, oavsett vad jag trycker i mig!

Jag blev dessutom sjukt uttorkad - i kombination med i andnöd så blir man rätt svag i benen, men jag körde på konserten ut! Att bara dricka öl och sen ge sig in i ett folkhav där det blir sjukt varmt och trångt torkar ut en något så fruktansvärt, så jag har nog inte smakat något godare än den överpris colan jag köpte efter konserten. "GULP GULP GULP"  sa det, sen var den borta!

Gårdagen spenderades vid datorn hela kvällen och natten, som sagt... Visserligen kom Nisse och Freddy körandes och vi tog en liten runda till Maxi och sen ut till Sönnarslöv för att snacka lite me Muffe och glida runt där ute på landet! Men förutom det satt jag bara vid datorn.. Och idag händer ingeting.  Plugga, ifall jag orkar. Så spännande blir mitt inlägg för den här helgen, jag orkar nog inte skriva mer heller faktiskt, så ha det bra till nästa gång och rock on!

tisdag 16 november 2010

We are the nobodies, wanna be somebodies.

Hey!

Idag har jag inte mycket att förmedla. Jag önskar jag hade ett mer spännande liv, ett mindre monotont liv, inskränkt av måsten och tråkigheter. Ibland tror jag att jag har ADHD (på riktigt, men jag vågar inte ta reda på det) för jag kan inte koncentrera mig för fem öre, jag utrbrister för mig själv "Ååh detta är tråkiiigt" och gör vad som faller mig in istället. Jag vill bara ha kul... Fast nej, jag säger såklart TRADIGT på riktig skånska!

Tyvärr kan man inte ha kul alltid, speciellt inte när man håller på att bli vuxen, tydligen. Antar att man får ta de positiva grejerna med att bli vuxnare (obs skillnad från att VARA vuxen, vilket jag vägrar), som att gå på krogen och kunna handla på systemet! Yeah!

Och tyvärr kan man inte leva för kul och fest, men jag är ganska duktig på att komma undan ansvar! Idag sov jag ansvarslöst länge (till elva) istället för att gå upp i tid och plugga, men lite fick jag gjort innan jag såg senaste avsnittet av How I Met Your Mother och åt lunch!

Sen har jag inte haft tid att plugga, för jag slängde mig (inte bokstavligen, det hade gjort ont) in i duschen och sen for jag iväg till trumlektionerna. Ja, jag klädde ju på mig innan jag for iväg, såklart! Hur hade det sett ut annars? Få inget för er nu...

Sen var jag hos läskiga tandläkaren, i Vinslöv - vilken håla. Vet inte varför jag går där ute, men min läskiga tandläkare är inte så läskig alls faktiskt. När jag svara att de enda problem jag haft är att det isar i tänderna när jag dricker kalla drycker och då svarar han att "då får du stoppa ölen i micron innan du dricker den". HAHA. Ballaste tandläkaren någonsin! Sen peta han med metallobjekt, och fotade tänderna och lite sådant obehagligt, men kom fram till att jag har bra tänder (och bra enzymer, vilket han gör varje år) och bara slipade lite på en, sen fick jag gå, efter tio minuter. Jag slapp till och med betala, brukar man inte behöva det när man är 20?

Sen fräste jag hemåt i inte allt för laglig hastighet och sjöng (skrålade?) med i Minus Celsius och kände mig rätt nöjd ändå. Sådana saker kan göra ens dag! Men nu sitter jag här och får lite ångest för jag har nog 80 sidor kvar i min ena bok inför morgondagens föreläsning - och det är bara den ena av dem, jag hinner verkligen inte med! Det blir inte bättre av att jag blir lätt uttråkad och önskar att jag bara kunde ägna mig åt sånt jag tycker är kul, för jag är så hemskt skoltrött. Men det är bara att bita ihop till julen - då har jag åtminstone nästan tre veckors inofficellt lov!!

Egentligen har vi inga lov, men de lägger inga föreläsningar omkring julen! Längtar, även om egentligen inte gillar julen så mycket. Men ledigheten känns lockande, även om jag har tenta i Januari som man nog måste plugga inför efter nyår!

Varför är jag inte rockstjärna som kan leva för att ha kul? Just det, för att jag inte har något band och trots trumlektioner inte är värst bra alls, åtminstone inte på att spela med andra!

torsdag 11 november 2010

I want it all, and I want it now.

Hej på er! Jag har inte mycket att skriva idag, så jag tänkte fylla ut med en liten önskelista.. Normalt sett har jag jättesvårt att komma på vad jag vill ha i present, till exempel i födelsedagspresent. Men nu har jag kommit fram till att det är jättemycket jag vill ha, som jag kan önska mig till julen.


- Boken Om Okej: 80-talets Största Pop-Tidning. Som 90-talist har jag inte fått uppleva Okej som det var under 80-talet, av rent naturliga skäl, jag var inte ens född då. Intresset för Okej växte fram i våras då jag skrev en uppsats om moralpaniken om hårdrock i svenska tidningar, där jag bland annat läste typ en eller två gamla Okej-tidningar (tyvärr hann jag inte läsa mer än så och innehållet visade sig inte vara så aktuellt för uppsatsen.) om typ KISS och WASP. Tyvärr behandlades ju inte bara hårdrocken utan även pop, men jag tror det kan va intressant läsning!


-Tattoos & Tequila. Vince Neils omtalade självbiografi, behövs mer sägas? Den har ju tydligen skapat viss kontrovers eftersom han är lite taskig mot Sharon Osbourne och övriga medlemmarna i Crüe i den. Ett måste, helt klart!

-My Appetite For Destruction. Guns'n'Roses-trummisen Steven Adlers självbiografi. Adler fick kicken från G'n'R samma år som jag föddes, 1990 - då de höll på att spela in Use Your Illusions I, på grund av eskalerande drogproblem (eller egentligen var han inte värst, men metadonet gjorde honom dålig?).Han hade varit med och spelat in demon till plattan (och första spåret till UYI II, nämligen Civil War) anger han till Sweden Rock Magazine , men sen kom Matt Sorum och snodde hans trumpartier.

"Lyssna på  >>Civil War<<. Det var den sista låten jag spelade in med dem. Låten direkt efter och hela skivan efter det låter som ett annat band." (Adler till Sweden Rock #74, September 2010, s.63).
Kan inte säga att jag håller med riktigt, tror det var bitterheten som talade? Dock kanske UYI II är något sämre och framför allt markerar början till undergången till rockbandet Guns'n'Roses (som föll samman under 90-talet och blev det som numera är Axl Pose med kompband?). Men en historia om sex, droger och rock'n'roll som slutar i katastrof. Verkar som kanonbra läsning!


-Tommyland. Orkar inte skriva mer än: Tommy Lee's självbiografi. Behövs nog inte säga mer. Ett måste!

-Stå Aldrig Still. Thåströms kanske mindre kända självbiografi. När ska jag ha tid att vältra mig i alla dessa underbara biografier? Nåja, den vill jag med ha.

-Jetlag The Movie. En dokumentär (rockumentär?) om Backyard Babies! Mhmm, ja tack!

-Sid And Nancy. En film om Sid Vicious och Nancy Spungens självdestruktiva relation från -86. Har sett den ett par gånger, men det är en sån film jag vill ha i min ägo.


Ja, det är väl främst dessa jag vill ha, men jag vet inte när jag ska ha tid att läsa, jag vill ta ledigt från allt och bara läsa. Även om jag är "ledig" rätt ofta så har jag redan massvis att läsa. För mycket, jag känner mig överbelastad. Det är ingen semester precis, även om det kan verka rätt soft. Ingen "Holiday from my vaccation" (Imperial State Electric-citat) precis!

Jag vill även läsa Bruce Dickinson (Dickinson från Iron Maiden) och I Am Ozzy. Keith Richards Livet hade med varit kul att läsa. Vill bara stänga in mig nånstans och läsa biografier och slippa allt skit alltså. Nåja. Man kan inte få allt på en gång, får väl sprida ut det under en längre tid. Nu måste jag plugga röven av mig. "Rock on." (Notera trött ironi).

söndag 7 november 2010

Hey stoopid!

Hej på er! Tänkte att jag skulle berätta hur min helg har varit, istället för att vara ansvarsfull och gå och lägg mig! (Bah.)

Fredagen var till en början ett helvete, på grund av tentaskrivande. Vi hittade dessutom inte dit, tog oss tjugo minuter att gå från SOL (Språk Och Litteratur-center, där vi MKV:are och övriga humanister brukar hålla till) till LTH (Lunds Tekniska Högskola), eftersom vi gick vilse... Blev duktigt stressad och irriterad och utbrast "Va glor du på vi är humanister, vi hör inte hemma här!" Jag vet förvisso inte ifall han hörde mig, jag kollade inte bak därefter...

Vi hittade dit till slut och kom inklampandes fem minuter för sent - tror jag. Förutsatt att den akademiska kvarten gällde, vilket den borde ha gjort! Men vi var inte sist, för vi var inte de enda som inte hittade dit. Värdelöst att vi skulle sitta i en sal på LTH asså. Vi hörde inte hemma där.

Om ni undrar hur tentan gick så har jag tidigare gett svar som "mja, mjo, vågar inte hoppas" för det kändes oproportionerligt mot vad vi behandlat mest på föreläsningarna och jag såg att många gick ganska snabbt så jag antar att det inte gick så bra för dem heller. Satt i två timmar, trots allt, skrev lite på ett kladd-blad för att åtminstone få lite struktur på det jag kunde svara på (två av tre frågor, trots allt så hoppas på godkänt även om jag inte besvarade den ena underfrågan).

Därefter blev mitt kort nekat på Subway och jag gick därifrån hungrig, besviken och irriterad för att upptäcka att det inte gick att ta ut pengar heller! Värdelöst! Och när jag väl kom till stan, efter att ha varit hemma för att äta, dricka kaffe och läsa lite i senaste Sweden Rock Magazine och lyssna på Hardcore Superstars singel Moonshine som skickades med till prenumeranter (awesome!).. Oj vad långt det blev, men när jag väl kom till stan så hade banken stängt!

Fick använda mitt Mastercard för att handla på systemet - köpte en Jack Daniels till Macke och öl till mig själv och Muffe... Dumt val, jag tål egentligen inte öl så bra. Jag tycks kunna dricka mer av det utan att må dåligt för förra helgen var jag på biljard och kunde dricka ett par (4-6?) öl utan att känna av det så värst mycket dagen efter.

På kvällen var det 20-årsfest för Macke och tre rätters middag! Fint! Förrätt med lax,rostat bröd, gravsås och kaninmat, sedan kyckling och klyftpotatis följt av Dajm-tårta! Till maten bjöds det på öl så det slank ner en halvliter innan jag ens börjat på dem fyra Kung-öl jag hade med mig. Fick även ett glas whiskey av Jouni som inte ville ha. Smakade lite på vinet med, nåt vitt vin i en grön förpackning - förvånansvärt drickbart! Men förutom mina kanske 5 centiliter tror jag fan Mucki drack upp hela!

Sen blev det någon lek med massa regler och där "vattenfall" (dvs man måste fortsätta klunka tills den till vänster om en slutar!) kom upp många gånger, farligt! Framförallt blev man sjukt mätt, för öl är väldigt mättande. Så efter all alkoholkonsumtion kom första tjafset - Mucki hade tagit Mackes grogg. Efter ett tag traskade vi in mot stan och skulle till Bånken, alla var överens tills Jouni helt plötsligt inte ville dit trots att han insisterat på det innan tydligen. Så det blev väldigt dåligt stämnig ett tag.

Sen gick vi till Biljards, alla återförenades och vi hade kul, vi satt på biljardborden och drack och kollade på tjejer - tills vi blev tillsagda att inte sitta där... Macke lyckades att krossa ölen jag beställt genom att smälla botten av sin öl på min halsen av min ölflaska så att den sprack och det rann öl längs bordet medan vi skyndade därifrån mot biljardborden (där vi inte fick sitta sen). Sen bjöd macke mig, eller han utmanade mig att ta en shot som heter Brännmanet som består av Tequila och Tabasco tror jag.. Mina läppar och hals brände i en halvtimme efter det, och alla garvade åt mina ansiktsuttryck och försök att dämpa smärtan med öl, men ingeting hjälper, man måste vänta ut smärtan..
Men stämningen var jävligt härlig där! Nån kille sa att nån brud han kände tyckte jag va söt, men jag var för alldeles för full för att ragga, så jag skyllde på att jag inte gillar korthåriga brudar, haha! But I've still got it!

Som ni kan tänka er så mådde jag inte allt för bra morgonen därpå, men vaknade till på eftermiddagen efter att jag ätit och druckit kaffe, sen såg jag på Sweeny Todd som var sjukt bra. Har inte sett den förr, faktiskt för att jag har svårt för musikaler, men den var verkligen asbra! Har kollat på en hel del Tim Burton filmer på sistone! Som Edward Scissorhands i natt och idag (gick och lade mig för att jag var trött i natt, men låg uppe rätt länge och läste lite i Sweden Rock Magazine! Artiklarna är rätt långa så det tar tid för mig!)

På kvällen åt jag och syrran pizza, eftersom vi var ensamma hemma och inte orkade laga mat och såg på teve. Soft! Det är väl ungefär vad som hänt i helgen, idag har jag som sagt sett Edward Scissorhands och pluggat lite, men även undvikit att plugga en hel del! Har även sett Bam Margeras Where The Fuck Is Santa? nyligen, starring bland annat The Duedesons, Ville Valo från H.I.M, Jussi från 69 Eyes och Andy Mccoy från Hanoi Rocks! Awesome!

Så nu känner jag mig rätt pepp, som vanligt när jag ser på Bam, Jackass och/eller lyssnar på awesome rockmusik (just nu Alice Cooper). Men jag får väl lägga mig, ska gå upp vid åtta imorgon för att släpa mig till Lund. Och just helvete - mitt busskort har gått ut och jag har inga kontanter.

Min räkning för Mastercard nästa månad kommer inte vara nådigt - Sweden Rock biljett (2400) sprit (ca 500?) och busskort för 850, kommer att kännas kul. Men jag har pengar på banken från i somras så strunt samma. Dock försvinner pengarna rätt fort. Men tar hellre av dem än hela bidraget (ja, jag är bidragstagare, men jag pluggar så det är rätt legitimt!) denna månaden.

Nu ska jag äta nattamat sen ska jag minsann försöka sova! Rock on!

PS. Hur var er helg?

torsdag 4 november 2010

We've Got a Situation Here.

Hej på er!

Tar en paus i mitt tentaskrivande, en kort paus.. Sen åter till intensiva studier. Utan dator. Utan något kul omkring mig, för i köket finns inget som lockar och upptar min uppmärksamhet.. Vad skulle jag underhålla mig med där, micron eller? Haha.

Nej, i köket finns bara kaffe, sega popcorn som stått framme suspekt länge, Bandit Rock och mina "underbara" böcker! För jag har verkligen ingen tid med något annat.. Så att plugga i köket känns rätt ultimat! Imorgon klockan åtta (!) har jag nämligen min tenta. Vilket innebär att jag får gå upp typ fem! Fy fan. Hur som helst, wish me luck!


Men det var inte det jag tänkte att inlägget skulle handla om idag. Hörde nämligen på Bandit alldeles nyss om ett intressant band - ett superband får man nog kalla det - som heter The Damned Things, som är ganska nyformat (hållt på sen nån gång förra året). Dess uppsättning av medlemmar är ganska intressant och helt klart unik: Hälften av det legendariska thrash metal-bandet Anthrax (gitarristen Scott Ian och bassisten Rob Caggiano) tillsammans med vokalisten från metalcore-kvintetten Every Time I Die och - håll i er för här blir det intressant - halva Fall Out Boy (närmare bestämt gitarristen Joseph Trohman och trummisen Andrew Hurley).
Alltså en sammansmältning av typ halva Anthrax, halva Fall Out Boy och en metalcore-vokalist, som visserligen sjunger rent till större del och inte growlar typ alls. Men å andra sidan så anges hans teknik snarare att skrika... Har faktiskt inte lyssnat på ETID, måste jag erkänna! Men som sagt sjunger han till stor del, med lite skrik i The Damned Things.


Hur som helst, The Damned  Things släpper sin debutplatta Ironiclast i December! Men de ligger uppe redan nu med ett par låtar på deras Myspace-sida, samt med låten We've Got A Situation Here på Spotify! Notera att de har tre låtar uppe på Myspace! Känns jävligt lovande, måste jag säga!


Nu måste jag återgå till mina studier, känns jävligt surt att jag inte kan dra på Barbackarock ikväll i stan och se lokala pop-punk bandet Shibby (myspace) och pop-punk/metalcore (tveksam genrebestämning) Enjoy The View (myspace). Tradigt, eftersom Shibby i synnerhet är awesome. Jag hatar alla som har höstlov just nu! Speciellt Sanna, som kommer vara där!


Och jag vet att mina musikinlägg kanske inte intresserar er, baserad på den (brist på?) respons i kommentarfältet jag haft - men det är trots allt en stor del av vem jag är och som intresserar mig!



Nåja, åter till studierna nu. Wohoo. Rock on?

måndag 1 november 2010

Scream till there's silence.

Hej på er, jag tar en paus i mitt studernade för att berätta om min helg. Jag har faktiskt pluggat en del idag, åtminstone enligt min räkning. Allt är ju relativt, men jag tycker jag har studerat ganska flitigt med att läsa och stryka under i min litteratur för att plugga inför min första salstenta. Usch vad nervöst!

Fredagen var ganska seg, men trots allt ganska mysig. Jag bäddade ner mig under mitt täcke, med en påse chips och såg på Starsky 'n' Hutch och The Hot Chick för att få mig på bättre humör.

Dagen därpå gick åt för att studera lite och undvika studierna lite. Men bara lite. Jag sätter för mycket fokus på hur illa jag tycker om att plugga och att jag försöker undvika dem, att det tycks som om jag inte gör nånting alls. Så ligger det inte till!

Därefter körde jag och hämtade Niklas och körde låångt ut i Östra Göinges skogar till Sibbhult för att gå på Nattas 18-års fest. Jag hittade lyckligtvis med hjälp av GPS:en, vilket var tur för det var inte rakt fram som Natta påstod - och fortsatte att påstå gång på gång under kvällen, trots att det var felaktigt!

Anyway så hade jag rätt kul trots att jag var nykter. Det var lite jobbigt, det måste jag erkänna. Natta och Niklas pratade om öl och annan dryck så att jag höll på att bli galen, men sänkte 3 powerking och 2 lättöl under kvällen istället. Samt två koppar kaffe till tårtan som bjöds på! Mums! Trots mitt nyktra tillstånd skrek jag mig hes och dunkade i bordet, vilket var kul. "Skägg" blev kvällens ord och vi fick rätt många att hänga på, men jag tror folk tröttnade mot slutet då jag och Niklas upprepade skägg så sjukt många gånger, åt allt och alla. Jag tror jag blev "full" (hyper) på koffein istället, alltså!

Bland annat så hälsade vi på folk och introducerade oss som skägg, skrek skägg rent spontant, bytte ut låttexter mot ordet "skägg" samt böjde ordet till både adjektiv, till exempel "att skägga" eller "skäggigt". För er som inte sett Kungarna Av Tylösand så kan ni se detta klipp för att förstå kulten bakom detta ord!

Jag hade lite tråkigt ibland, också, men då utbrast jag skägg och dunkade lite i bordet och kastade chips för att underhålla mig, så hade jag genast mycket roligare! Det blev lite bråk, men annars tyckte jag det va bra stämning på festen! Men vid ett var jag rätt trött och lite uttråkad på att vara nykter så vi stack hem!

Igår hade jag fruktansvärt ont i halsen, eftersom jag varit småsjuk tidigare och sen skrek halsen av mig på festen, så det gjorde as ont. Skägg asså. Så dagen spenderades med att ta det lugnt och se på 7 Ages of Rock - en BBC dokumentär som kartlägger rockhistorien. Rekommenderas till alla rock-fantaster! I synnerhet avsnitt tre, som handlar om punken och det fjärde som handlar om metal (från Black Sabbath till Mötley Crüe)!

Ja, så att så spännande har min helg varit. Inga fylle-eskapader eller galna händelser precis. Inga spyor, som förra helgen. Men alla gör vi misstag och jag försöker att lära mig av dem... Blir man klokare av misstag borde jag vara värsta Einstein eller något. Synd bara att jag inte lär mig alltid. Men en vit helg gjorde nog gott!

Nästa helg har Macke 20-års (för)fest, så det vet jag inte ifall vi kan tala om vit helg. Dock så funderar jag på att dricka cider - som jag annars avskyr. Men starkcider funkar, 7.0 ska det vara! Xider är som läsk och ger en bara ont i magen! Men jag ska inte dricka speciellt mycket, mest så kallat "social-dricka" tre cider, är tanken! Hur bra det går får ni veta i helgen!

Är dock skeptisk, eftersom det är tal om att dra till Bånken. Jag gillar inte det stället, faktum är att jag börjat avsky det. Så jag vet inte fall jag hänger med ut... Kanske blir det en rätt lugn helg nästa helg med? Men ni känner ju mig...


Och en sak till. Om 18 dagar ska jag se Avenged Sevenfold! YEAH!

lördag 30 oktober 2010

Jag vet, jag vet precis hur, jag flyger över eran mur.

Låten har ingenting med nånting att göra egentligen, mer än att varje gång jag hör Die Mauer på Bandit eller nån annanstans så blir jag i extas. Den är så JÄVLA bra!!

Ja, ni märker själva... Hur som helst!


Min helg har varit ytterst händelselös, igår skrev jag tenta (den känns klar nu, syrran ska bara läsa den!) och kvällen spenderades med en påse chips, en powerking, två filmer och lite hostmedicin. Jag var nerbäddad halvsittandes i min säng, med fötterna på min stol och hade täcket runt mig som en kokong. Ganska mysigt, trots allt!

Jag kände mig på bättre humör och sådär sprudlande pigg ett tag - ni vet den här rastlösa glada känslan när man börjar bli frisk? Men det var kanske koffeinet, för sen blev jag hur varm som helst (het är jag alltid! HAHA.) och började undra ifall jag hade feber.

Resterande av dagen kommer att spenderas med världens tråkigaste kurslitteratur och sen ikväll ska jag iväg på fest - vilket känns mindre bra när man är sjuk, kanske. Dock kan ni vara lugna, jag kommer att köra ut dit i ödemarken för annars hade jag inte kommit hem, tror jag. Så inte en droppe alkohol kommer att förtäras.

Antagligen kommer jag att köpa nån lättöl och energidryck att dricka ikväll, mest för att ha nåt i handen, nåt att dricka. Ja, det lugnar mig. Nej, det är inget fel på mig, jag blir bara rastlös och nervös på att inte dricka på fest. Låter bra, right?

Jag kommer dessutom inte att känna någon där, eller knappt. Känner ju Natta samt Maja, twinsen, Jacob.. Ja, En handfull människor, som blir en bråkdel av alla som kommer, men trots allt. Det kan komma allt mellan trettio och femtio pers ikväll, har jag hört. Det enda problemet är att jag är fruktansvärt blyg. Speciellt när jag till råga på allt är nykter! Får väl svälja min sociala fobi ikväll och försöka ha trevligt i alla fall?

Natta, förlåt att jag inte är mer pepp inför din fest. Känner mig inte helt kry.

tisdag 26 oktober 2010

To the merry-go-round and round...

Hej på er.


Idag blir det ett negativt inlägg. Eller ett fundersamt inlägg.. Jag funderar på ifall jag är på väg längs rätt väg i livet, nämligen.

Jag vet vart jag vill, lite grovt jag vill syssla med journalistik - helst nischat till musik, men jag är osäker på hur jag tar mig dit. Enda vägen dit är genom en helvetiskt massa studerande, men jag känner att min ork är helt slut.


Nog för att de första tio åren inte var speciellt ansträngande, men jag har trots allt gått i skolan sen jag var sex år gammal. Jag gjorde misstaget att gå direkt från gymnasiestudier till universitets studier, med en lång väg framför mig (först att skramla ihop lite högskolepoäng och sedan att söka in till journalistprogrammet).

Jag är inte helt säker på ifall detta är vägen jag vill ta i livet, det känns som en enda uppförsbacke som blir brantare och brantare. Jag är nog inte lycklig som det är nu. Dess motsats, olycklig, känns drastisk att säga. Men kanske är jag det?

Det och en del andra faktorer kan förklara helgens incident (en mycket misslyckad fest, låt oss lämna det vid det) och senaste tentans resultat - Icke Godkänt. Det ska inte vara så här påtvingat och påklistrat. Jag vill studera för att jag vill studera, inte för att jag MÅSTE och förväntas att göra det. Detta är något jag tagit upp många gånger tidigare, men denna gången är det värre än någonsin. Jag orkar inte mer...

Dessutom har en gammal kurskamrat, Micaela satt lite myror i huvudet på mig, eftersom hon anser att jag är galen som gått direkt från gymnasiet till att studera på universitet och att det inte är konstigt att jag är skoltrött. Det är fan sant. "Man kan inte plugga 20 år på raken - och göra det bra." skrev hon till mig. Hon föreslog att resa och jobba - och en utlandsresa vore precis vad jag behöver. Att komma bort ifrån allt och göra nåt annat än att plugga. Kanske läsa lite på egenhand ifall jag får lusten. Men endast ifall jag vill.


Även Natta har satt lite myror i huvudet på mig (känn inga skuldkänslor, det grundar sig egentligen i vad jag känner. Se det hellre som nåt positivt att jag kommit till bättre insikt med vad jag vill) med sitt snack om resande och volontärarbete och sånt hon tydligen ville hitta på efter gymnasiet. 


Så nu funderar jag på våren, hur jag ska göra och vad jag ska sysselsätta mig med. Ifall man eventuellt kan få ett jobb och riskerna med att hoppa av innan man vet fall man kan få ett. Men det får jag fundera mer på sen för nu ska jag äta.

torsdag 21 oktober 2010

Hey it's me again...

...Plain to see again"  (Cheap Trick - Voices)


Inte riktigt min stil att citera Cheap Trick, de känns lite klyschiga. Men har nyligen gjort en ny lista (jag gör väldigt många listor känner jag) med rockballader.

Anyway. Jag har inte uppdaterat er på ett tag på grund av bristande motivation. Jag går igenom samma fas som varje höst, brist på motivation, trötthet och höstdeppande. Nu är det dessutom påtagligt mörkare utomhus, för att inte tala om SVINKALLT.

Det snöade inatt och imorse när jag gick upp var det till och med minusgrader (okej, en halv minusgrad men ändå!). Och nej, idag gick jag inte upp vid lunch, utan vid halv nio släpade jag mig upp och skyndade för att hinna duscha och skrapa rutorna på bilen, samt slänga ihop frukost att ta med. Att skrapa rutorna är dock ett helvete som tog tio minuter, varpå jag gick in igen med stelfrusna händer och drack kaffe. Ja, jag vet, jag är alltid försenad, men det väsentliga finns på powerpoint-presentationerna som finns på kurshemsidan, så vad fan.

Men jag måste försöka bli bättre på att gå upp på morgonen, och det blir inte lättare av att det är mörkt när man ska gå upp - kroppen tror nog att det fortfarande är natt. "Vafaan väcker du mig för, det är natt, kolla. Strunt nu i detdär och sov en stund till". Så säger åtminstone min kropp.

Förresten, på tal om något helt annat, så skrev jag aldrig om min fest. Det är svårt att sätta ord på så mycket awesomeness när man dessutom är bakfull men kan sammanfattas som följer:

Mycket kul folk, en halv flaska Captain Morgan, lite Malibu samt öl och grogg man blev bjuden på. Farligt! Det blev en del, oavsett om jag ville det eller ej. Folk bjöd på öl och grogg och nån kom med en ölflaska och tryckte upp den i mitt ansikte - det var bara att dricka. Mycket kul presenter - en kaffemaskin, en AC/DC-mugg, boken The Game, nitarmband, en tröja och en knapp där det stod "Världens Bästa Mamma". Hahaha. Jag fick mellan fem och tio (gillar spannet fem till tio, det funkar till det mesta) bitch-slaps, varav samtliga utom en var från en mycket Natta. Elaka kvinna. Maja lappa till mig en gång för att jag kastade tillbaks ölburken hon kastat i huvudet på mig. För så fungerar kvinnor tydligen....

Jag fick även världens mest obehagliga lapdance, då majoriteten av de som tryckte sig mot mig var killar. Tack för den överraskningen Maja! Haha. Dock hade den mycket trevliga stunder med, som när Natta och Maja hånglade.. Host. Glodde inte eller så, nej. Men att mina killpolare tryckte sina skrev mot mig, medan jag blev fasthålld, sittandes försvarlös och skrikandes - DET kunde jag varit utan.

Festen var lyckad i alla fall - jag har bara fått positiva kommentarer och alla verkar ha haft jävligt kul och då har man väl lyckats?


Allt tänk på och förväntan inför min fest tycks dock ha gett avtryck på mina studier, eftersom min tenta inte gick vidare bra alls. Fattar inte, jag hade mer skit att tänka på förra hösten och då gick det ändå bra med studierna. Ingen logik alls?  Tyckte dock att han hade jävligt höga krav, jämfört med tidigare lärare (professorer? hur ska man benämna sina föreläsare egentligen?). Min första kuggade tenta, känns inte alls bra...Nu måste jag försöka komma på hur jag förklarar mer utförligt utan att överskrida fyra sidor, för tydligen tog jag lite för mycket för givet. Det blir ett helvete. Jävla skit alltså. Jag som har en till tenta snart.

torsdag 14 oktober 2010

Peppen?

Idag börjar det kännas, peppen alltså.

Har varit och kollat in lokalen idag, har inte varit där på tio år eller något. Så idag var jag där, men PRO (pensionärernas riksförbund) behövde nykeln till nåt möte ikväll. Hahaha. De verkade lagom skeptiska dessutom, men de har ingen talan i vem som får hyra lokalen, så. 

Basen dunkar redan, fast på mitt lilla rum endast än så länge. Vet inte riktigt hur jag ska göra, har lite problem med musiken, har spotify premium - men på den stationära datorn.. Trodde det gällde vart man än logga in, men icke. Så jag funderar på att dra dit den, men skulle nåt hända med min älskade dator...haha. En nörd utan dator, det funkar ju inte. Men det fixar sig. Negativt med Spotify är dock att folk byter hela förbannade tiden. Men med premium kan man ha offline-mode och bara ett fåtal listor, för att minimera jobbiga byten?

Nåja, det ska vi lösa. Frågan är bara hur jag ska lyckas plugga, när jag har så mycket pepp-energi att jag inte kan sitta still. Samt hur jag ska lyckas gå upp och städa dagen efter - samt ha lokalen klar till klockan tolv. Uuuh. Det är en ännu större fråga.

"Känner ingen ånger, jag känner ingen ånger."

Maskinen är så jävla pepp, jag ska fan festa ångerslöst som om det inte fanns nån morgondag i alla fall, det ska bli fett! Hur mycket sömn jag får och hur väl jag mår dagen efter, det återstår att se, så förvänta er inga inlägg i helgen, haha.

tisdag 12 oktober 2010

Sjukt trött, men nöjd.

Åh vad trött jag är, har äntligen tränat idag och gjort upp för en helgs latande. Jag skulle tränat igår, men orkade inte, så jag låg efter.

Därför bestämde jag mig för att sammanfoga två pass (ben och bröst/biceps) till tre timmar (!) långt gymmande. Det var skönt att träna igen och jag tycker det går bättre och är roligare nu, gött! Kändes pepp att träna idag, faktiskt. Jävligt pepp!

Resultatet är dock att jag går som en hjulbent biker uppför trapporna (och det är en plåga att gå upp för dem) samt att jag tycker att bara lyfta armen högre än brösthöjd är en ansträngning. Så det ska vara!

Ska man nu behöva plugga, när man är så här trött? Ja,  det får jag väl göra, om jag ska hinna. Har festarrangerande att ta tag i på torsdag, samt fika med Natta imorgon... Och jag är bäst på att undvika att plugga. Så om det ska hinnas med så får jag åtminstonde läsa inledningen (eller ett par sidor in) ikväll. En start, åtminstone? Sen lite imorgon. Usch, bara att tänka på plugg gör mig - om möjligt - ännu tröttare.

GÄSP. Jag orkar inte, insåg när jag pratade med min moster som ringde nyss hur jäkla trött eller drogad jag lät. "Väckte jag dig?" frågade hon, haha.

Sen går ju American Pie - The Naked Mile på Tv6. Jag har sett den ett par gånger, och det är inte de äkta American Pie (1-3) med självaste Stiffler, men trots allt jävligt rolig! Bud på att se den, sen! Nu måste jag plugga. Får stänga ner msn, annars blir det inget gjort?

måndag 11 oktober 2010

Uhm....`?

Dags att tråka ut er med ett inlägg... Sorry guys men jag har inget att berätta idag heller.

Har varit en bra dag åtminstone, vakna vid halv nio, fullkomligt utvilad trots att man såg på V For Vendetta (nog tidernas bästa film!) till klockan två i natt. Kunde somna om en stund och gick sen upp och duschade och åt i godan ro medan jag lyssnade på Bandit Rock. Så borde varje morgon inledas. Det borde lagstiftas mot studier och arbete före lunch!

Börjde klockan ett, vilket är soft och på tal om det så softade jag genom föreläsningen också. Det gick omöjligt snabbt när hon snacka så jag hann inte anteckna - powerpoint presentationerna finns ändå upplagda på kurshemsidan. Dödar lite meningen med försöka anteckna. Dessutom hann man skriva av hälften innan hon klickade vidare och jag och Sebbe (en kille i "klassen) utbrast (tyst, trots allt man vill inte vara ohövlig) "Men va ffffffff........."

Duktigt irriterande. Så det blev mycket lyssnande, kladdande i blocket, á la gymnasietiden. Saknar den tiden, även om jag hatade gymnasiet då jag faktiskt gick i gymnasiet. Alla lektioner man kunde halvsova igenom, eller bara flumma längst bak i klassrummet. Alla gånger idrottarna flippade ur och lärarna blev jättesura, men vi hade hur kul som helst! Nej, nu blir jag riktigt nostalgisk, haha.


Så nu måste jag anteckna allt jag missade, det är en halv uppsats typ. Inte undra på att man inte hann anteckna. Usch. Sen måset jag leta upp boken jag blivit av med, som jag borde löst ut till idag men bara råkade "glömma". Större delen av den är trots allt avverkad. Sen börja på en ny.

Bourdieu's Om Televesionen, den är rolig. Eller kanske inte. En bitter socionom som motsätter sig undehållning, knappast party. Har läst lite i den i pressvetenskapen. Han ger mig huvudvärk.... Men har till på Fredag att läsa ut den och den är inte mer än kanske 150 sidor. Men så läser jag långsamt, och har rätt mycket att fixa inför min fest. Hur ska jag hinna? Nej nu ska jag inte stressa upp mig, det går nog på nåt sätt, kanske hoppar jag direkt på Bourdieu för att bespara mig lite läsning tills vidare.


Usch, nu kom jag på att jag måste träna ikväll. Ganska opepp, men jag hinner nog innan de stänger. Det är mat nu, sen om en timme (vid sju) får jag köra då så stänger de nio, ja det funkar nog... Nu ska jag käka tjadå.

fredag 8 oktober 2010

Det är dags för fredagsmys...

Har inte så värst mycket att berätta idag heller, det är en genomgående trend. Men nästa helg händer det grejer, då är det 20-års fest på gång! Men räkna inte med något inlägg förrän tidigast 2 dagar efter, för jag vet hur det brukar bli.

Även idag kunde jag inte låta bli spritskåpet - det imaginära spritskåpet, då jag inte har ett skåp. Sprithyllan då. Visserligen bara lite Malibu och cola, som jag anser ganska likvärdig till morsans starköl till maten. Hur mycket procent det är i denna eminenta kokosrom (ja, det är rom, inte likör) vet jag inte, men det finns ju medel att ta reda på det... 21 %, men sen tillsattes 33 centiliter cola också.


Efter en stund vid datorn blev jag väldigt uttråkad och trött, så jag lade mig och skulle läsa lite dikter av Öijer, men orkade inte, så jag låg och lyssnade på mysig musik som Dylan och Winnerbäck och dåsade visst till. Jag vaknade med en behaglig känsla, en såndär mysig, små-dåsig folkölsfylla. Den uppblåsta känslan var istället av godis, så känslan var ganska lik. Nu blev jag sugen på öl också, fan med. Tål ju faktiskt folköl, men allt starkare än 3,5 blir jag fruktansvärt kass av dagen efter. En stark går bra, men inte fler. Men ett par folkisar går utan biverkningar och ska man inte festa ger de en fruktansvärt trevligt rus efter ett par stycken - lite smådåsig och skön blir man.

Men nu ska jag bara fortsätta ta det lugnt, njuta av fredagen och äta godis. Plötsligt kändes inte min ensamma, tråkiga fredag så tradig längre och världen kändes som en ganska behaglig plats. Frustrationen från tidigare, då jag var fruktansvärt uttråkad, är borta.

Nu ska man bara hitta nån bra film att titta på, så är min chill-fredag fulländad!

torsdag 7 oktober 2010

You know I'm a dreamer, but my hearts of gold...

(Ursäkta överanvändandet, men det är mitt favoritcitat någonsin! Mötley Crüe - Home Sweet Home är dessutom så jävla bra!)

Idag har varit en ganska bra dag. Jag har sovit som en normal människa i natt, från ca. halv tolv till åtta, det vill säga på natten, inte på dagen! Hurra!

Så allt har känts så jäkla bra idag, faktiskt. Eller inte allt - det vore alldeles för bra ifall jag hade en helt felfri dag. Men jag gick i Lund, med regnet smattrande mot paraplyet och mös - Lund är världens mysigaste stad tycker jag - och tänkte: "Fan va jag älskar livet.... Vänta va?!"

Jag blev förvånad över min plötsliga positivitet eftersom jag inte tänkt sådana glada tankar på evigheter. Men ibland så känns allt bara så jäkla bra, speciellt när allt varit ganska skit innan. Efter regnet kommer solen, säger de. Ironiskt nog så regnade det idag, haha.

Hur som helst, det vore dumstridigt att tro att jag kunde ha en helt perfekt dag, nånting måste gå fel. Ursäkta bitterheten, den ska inte överskrida min annars positiva inställning... Men jag har en sådan otur, att jag tappat mitt busskort idag! Faan.

Min klantighet kostade mig nästan 800 spänn extra. Det kom dock något positivt ur det, som det faktiskt kan göra ibland - nämligen att jag skaffade sånt student-ID så att jag kan köpa mitt busskort för 800 istället för 1030. En ganska markant skillnad. Tidigare har jag inte vetat hur man ska göra och inte riktigt engagerat mig, eftersom jag ändå inte har så mycket utgifter så kan det kvitta. Men det är gött ha att ha det nu.


Jag hatar att va så inne i min egen lilla värld, så tankspridd och frånvarande. Jag drömmer mig gärna bort, lite för gärna. Patricia sa en gång att hon aldrig träffat någon som var så tankspridd som mig. Ludde kallade mig en gång för "den mest oengagerade människa han träffat", efter att jag drömt mig bort i en kö efter köp av glass och stoppade upp hela kön.

Jag är övertygad om att det var menat skämtsamt i båda situationer och att det kan tyckas lite charmigt på sitt sätt att vara så klantig och tankspridd. Men det är jättejobbigt att hela tiden glömma och bli av med grejer. Och ändå har jag blivit bättre mot vad jag har varit, när jag var yngre. Eller så kommer det i perioder? Det kan vara så att jag är inne i en glömsk period eller att jag bara har sjukt mycket ottur - vilket jag alltid har tyckt att jag haft.

Så i anknytning till det avslutar jag dagens inlägg med en asbra låt, nämligen Social Distortion - Bad Luck.  En sådan låt som man kan lyssna på en miljard gånger, men som är lika bra varje gång!





onsdag 6 oktober 2010

Kreativ titel saknas?

Hej på er!

Idag har jag inte så mycket att berätta... Inte idag heller. Men ni vet hur det brukar bli - uppsatsinlägg oavsett!

Gårdagen var bra, trots sömnbrist. Jag gick inte och lade mig, som Erika sa åt mig på måndags kväll, som den trotsiga barunge jag är, och helt plötsligt var klockan fyra.. Jag hade inte en tanke på att sova, då jag aldrig känner mig trött när jag borde lägga mig. Jag tänkte sova fem timmar sen gå upp vid nio, för att få lite tukt på dygnsrytmen, men sov trots allt till ett på dagen. Jag var ganska trött, men piggnade snabbt till då jag kom på att jag hade tjugo minuter på mig att ta mig in till stan för trumlektioner. Jag kastade mig in i bilen med trumstockar och träningsväska i högsta hugg och for in till stan.

Efter att ha tränat piggnade jag till avsevärt och blev väldigt glad - en positiv effekt av att träna. Jag träffade även Macke och Mucki på gymmet, som skämtade och töntade sig som alltid: "Vafan är du här?! Helt sjukt".

De är roliga, ibland! Men jag tränade solo, jag tränar bäst så! Däremot så snackade vi lite mellan repsen om min fest och sånt. Samt om att Mucki lyckats cykla in i en annan cyklists bakhjul och kastast ut på gatan - bland bilar. Han kunde ha blivit påkörd, jävla idiot. Fan vad jag skrattade! Så mycket faktiskt, att det störde min träning lite, men det var kul!

När jag kom hem låg det ett brev på min plats där det stod att jag skulle ta mig till posten för att hämta upp en beställning eller något liknande. Jag började undra vad  i helvete detta var nu då och morsan gjorde allt värre genom att fråga ifall jag kört for fort.

"SHIT! Har jag blivit tagen på kamera? När fan då, jag brukar sakta ner...". Hjärnan gick på högvarv och jag körde nervöst upp till Konsum, där jag fick ett till brev i mitt hand, efter att ha lämnat fram det första brevet tillsammans med legitimation. Jag tittade och tittade - fortfarande med tanken  om fortkörningsböter i huvudet - och såg tillslut att det stod, ganska litet på det annars anonyma brevet: "Eventim". Då förstod jag!

"JAHAA" utbrast jag, och log och konstaterade för en småskrattande expedit att polletten hade trillat ner. Det jag hade i min hand var nämligen biljetterna till Avenged Sevenfold, som jag ska se i november! Det kommer att vara så JÄVLA bra!! Jag blev överdrivet pepp och headbangade och sjöng med till Nightmare (härligt när ingen är hemma!) och hoppade runt som en galning. Jag kanske är lite galen..?


Det var dessutom en jäkla tur att det inte var böter, för jag behöver inte fler sådana. Jag fick min första parkeringsbot (ja, det heter faktiskt så, om man ska vara korrekt) igår, nämligen. Det var väl bara en tidsfråga, jag har parkerat utanför musikskolan i typ 1,5 år utan en tanke på att det skulle kosta faktiskt. Okej, det har förekommit nån enstaka tanke om det, men den har avfärdats. Hur som helst så fick jag mitt straff på 350 spänn - en onödig utgift, så jag tänker nog mig för nästa gång?


Idag har inget nämnvärt hänt. Min sömnlöshet fortsätter att bli värre,  så jag sov bort halva dagen (klockan två gick jag upp, helt galet!). Sen har jag faktiskt varit duktig och pluggat. Någon träning blev det inte, vilket det var tänkt, på grund av studierna - och sen var det dags att fixa mat, så klockan blev mycket.

Hela dagen försvinner, när man inte sover om nätterna. Jag gick och lade mig vid elva igår men kunde inte sova på hela natten. Typiskt att jag skulle somna tidigare på kvällen, men man blir trött av att vara uppe hela natten, om än lite ofrivilligt. Mitt problem är att jag inte blir trött, min dygnsrytm är fucked up, men nåt mer måste det finnas till mina sömnproblem. Jag somnade vid sex i morse. Spenderade några timmar framför datorn, efter att ha vridit i sängen i tre timmar eller något. Funderar starkt på sömntabletter, alltså...

måndag 4 oktober 2010

Om vardagstjafs, det hemska "shopping"-fenomenet och könsroller.

Idag har varit en ganska ointressant dag - så som vanligt har jag inte ett strunt att skriva om. Som vanligt kommer jag dock att svamla om allt och ingeting, mest för att ha något att göra.

Det började med rätt mängd sömn - åtta timmar. Får man för mycket blir man trött, får man för lite blir man sjukt trött, irriterad samt får lättare "cepe-ryck"- Vilket man även kan få av att sova runt tio timmar, har jag märkt. Grejen är den, att jag är sömn-narkoman. Har jag ingenting jag absolut MÅSTE gå upp för att göra, till exempel skola, så sover jag till ett! Det är sjukt skönt, men ibland medför det obotlig trötthet och ibland en tung, nästan huvudvärks-likande sensation.

Men jag sov precis lagom och efter att ha snoozat en halvtimme, vilket är det skönaste som finns - så gick jag upp vid kvart i tio. En lagom tid att gå upp! Jag hade gott om tid att fixa håret och sådant på morgonen. Jag är medveten om att jag är kille, jag vet mycket väl vad som dinglar mellan mina ben. Mitt utseende är dock viktigt för mig, då jag är en självupptagen narcissist? Haha. Nej, men allvarligt något drag av narcissism måste jag nog ha, eftersom jag är så besatt av mig själv!

Jag slapp nästan all stress - ingen morgon är totalt stressfri, men det begränsades till femtio meters språng till bussen,  sen föreläsning och bla bla bla. Ingen vill läsa om det.


 Hur som helst, så tror jag att jag är lite beroende av att handla småsaker då jag är i stan (oavsett om det är Kristianstad eller Lund). Gillar inte termen "shopping" - jag gillar inte shoppingrundor och sånt skit. Efter en timme på stan är jag trött, grinig och vill hem. Jag går stundvis på stan när jag har tid över, så när jag väl handlar så går jag in, köper och går därifrån. Fem minuter ska det ta! Ser inte nöjet med långa "shoppingturer". USCH.


Det jag inte köpte sist jag var i Lund tittade jag ut och köpte det istället idag - nämligen ett armband samt ett nitskärp på H&M - ett sådant som jag förr ansåg var "poser". Men jag som haft nitskärp i ett par år nu, från och till. Jag har försökt anpassa mig till normen, sen återgått till nitar och försöker nu hitta en lagom rockig "normal" stil. Jag är i ständig identitetskris, nästan. Jag saknar min alternativa tonårsfas (ja jag vet, jag är bara 20 men låter gammal när jag säger så) men känner att det är något jag växt ur, samtidigt som jag tycker att vara en i mängden känns fruktansvärt tråkig. Så ett H&M-nitskärp kan ses som en komprimiss.


Såhär ser armbanden ut:

Ja, det är även dödskallar på undersidan av dem. De hamnar oftast nedåtvänt eftersom de är av metall och därmed tyngre än plasten, men går att vända efter behag. Jag tyckte i alla fall att de var jävligt snygga.

Fuck allt dyrt överflöd och märkeskläder, när man kan ha en snygg egen stil med H&M grejer och Carlingskläder (som tyvärr är rätt dyra dock). Jag vill inte fortsätta på detta spår, känner jag, då det börjar likna en modeblogg farligt mycket och - no offence Kajsa - jag avskyr modebloggar.

Det känns även lite feminimt, men jag är säker i min sexualitet så egentligen är det inget att bry sig om. Könsroller är rätt korkade, oavsett hur roligt det är att använda dem för att retas med tjejer. Jag vet, omoget och imponerar igen, men otroligt kul! Men sedan är jag ju typ fem år i sinnet, så... Ni känner mig, jag älskar att retas.


Hade en diskussion (på ganska skämtsam nivå) med Natta om könsroller...Nån gång. Häromdagen? Tydligen ska alla killar gilla motorsport - även om man inte är uppvuxen med det och tycker det är tråkigt att se bilar/cross åka runt runt. ("Åh en högersväng! ÅH, en till högersväng!....").

Stuntkörning och fräcka sportbilar är däremot något som intresserar mig. Varje liten pojke har nog den där drömbilen (sportbilen) dem drömmer om - för mig är det Corvette. Men jag kan nöja mig med en Ford Mustang eller en Pontiac Transam, likväl. Det funkar det med! Men har alltid velat ha en Corvette, sedan jag var typ åtta och såg min grannes Corvette i USA.

Nej men allvarligt, man gillar olika grejer. Jag har varit ihop med brudar som gillat traktorer och bilar mer än mig, det har ingeting med kille att tjej att göra. Inte heller med manlighet att göra! Jag kan väl ändå inte vara den enda killen som bryr mig om hur jag ser ut? Eller har känslor, för den delen!

Som sagt, mycket svammel om ingeting idag! Nu ska jag titta lite mer på TMNT (nördigt, men awesome) - som står för Teenage Mutant Ninja Turtles, fall ni inte visste. Den tecknade serien, som sändes mellan -86 och -93! Mycket awesome!

lördag 2 oktober 2010

För tråkig för intressanta inlägg.

Jag har verkligen ingeting att skriva om, idag heller. Märker en markant nedgång av kommentarer, jag ber om ursäkt fall min blogg är tråkig, men händer det ingeting i mitt liv så har jag inte heller något att skriva om.

Just nu är det en stilla period av mitt liv, jag har tröttnat på att festa varje helg - och festa hårt. Det är inte vidare nyttigt, heller. Men jag tvivlar på ifall jag lever mycket nyttigare, egentligen. Jag har inte tränat på en vecka, för min hals är konstig och gör ont lite ibland. Dessutom är jag lat. Imorgon ska jag träna. Nu har jag skrivit det i min blogg, då måste jag göra det med, för jag är ingen lögnare!


Det tråkiga är att det inte tycks vara något på teve ikväll och sitter jag vid datorn hela kvällen ikväll med så dör jag nog av uttråkning. Får väl nöja mig med vad som familjer väljer att glo på och svälja min bitterhet. Kanske tröstar jag mig med lite chips eller något annat gott. Kanske godis!

I övrigt händer det som sagt inte så mycket i mitt liv. På måndag börjar den andra delkursen och jag kommer att översköljas av litteratur som måste läsas - men som jag omöjligt hinner med. Jag nöjer mig med delar och att försöka få en allmän förståelse. Samt att klara tentan. USCH. Det blir saltenta i början av November, min första saltenta... Jag tenderar att få panik på prov/tentor i en sal, med väldigt begränsad tid. Allt bara försvinner och man sitter och hoppas.


Nåja. Nu ska jag dra ner och äta gott - sen blir det ännu en ganska tråkig kväll som spenderas framför teven. Jag har fortfarande inte listat ut hur man har en rolig helg utan att festa...?

fredag 1 oktober 2010

Sömbristen som talar?

Jaha, tack för hjälpen, guys. Inte för att jag förväntade mig några förslag.

Nej, nu kanske det är sömnbristen som talar, förlåt. Har i alla fall fixat det själv.

Som vanligt kunde jag inte sova i natt och det var ett helvete att släpa sig upp vid sju för att åka 1,5 timme för att lämna in sin jävla tenta. För det går inte att göra undantag, alla tentor ska lämnas in på papper... Jävla idiot. Det är ju inte som om alla nästan 90 pers skulle skicka in det via mail, men jag som pendlar från Kristianstad till exempel, och en kille som bor i Ronneby som jag inte vet om han flyttat ner. Känns schysst mot oss som pendlar. Och ja, jag frågade men han nekade min förfrågan om ett undantag. Så efter tre timmars sömn eller något fick man släpa sig upp för att pendla 1,5 jävla timme till lund. YAY.

Anyway. Det enda positiva idag är att jag har strosat runt i den mysiga staden Lund - i bokhandeln och på Carlings och H&M. Köpte även en snygg tröja med dragkedje-fickor och dragkedjor som går runt hela huvan. Älska dragkejdor! Skitsnyggt!

Sen köpte jag en mörk jeansskjorta, samt en bok som fångade mitt öga då jag gick förbi och som jag bara måste ha. Det var en bok som heter Please kill me - Den ocensurerade historien om punken.
Kanske inget vidare trevligt namn, som min mor säkert hade anmärkt - men punk ska inte vara trevligt heller. Det ska vara, för att citera Tjenare Kungen (som paradoxalt nog inte handlar sådär jättemycket om punk, egentligen, men som ändå är kult!): "en böld i röven på hela jävla etablissemanget". Det summerar trots allt känslan ganska väl.

Punken fortsätter att fascinera mig, även om jag sedan länge lämnat punk-modet (för vad annars kan man kalla ett standardiserat utseende?). Jag älskar fortfarande punkmusik - dess råa, avskalade aggressivitet.

Boken är en enda lång intervju - eller en samling av intervjumaterial. Jag tycker att den verkar lite skevt uppbyggd, med olika personer som man förutsätts veta vilka de är talar om vartannat. Såklart känner jag till till exempel Dee Dee Ramone, Nancy Spungen, Malcom Mclaren, Iggy Pop, med flera legender. Däremot är jag inte bekant med medlemmarna i Velvet Underground, MC5 eller New York Dolls, exempelvis. Jag känner såklart till Johnny Thunders! Men ibland blir det helt enkelt lite rörigt med namnen... Förekommer nog en del manager-människor och sånt. Får sitta och läsa med Wikipedia uppe, haha!

Det sköna är att den inte är som en traditionell bok, den har en kronologi - så på så sätt är inte dispositionen skev, även om det blir lite rörigt - som börjar vid 1967-71 och slutar så sent som vid -92. Varför vet jag inte riktigt. Ränkar de in grunge bland punken? Det sista kapitlet heter Nevermind, som kan åsyfta Nirvana (efter deras andra platta). Jag vet känner att jag inte riktigt får kläm på den här boken och att jag saknar nån sorts text, som inte är intervju-citat, som binder samman det hela, mer än abstrakta kapitelnamn som till exempel The Lipstick Killers (som åsyftar New York Dolls, det förväntas man också förstå).

Men det är bara känslan jag får, har bara precis bläddrat lite. Det är det sköna med boken, den är inte som en vanlig bok, med en början och ett slut på samma sätt, utan man kan bläddra lite som man vill i det, kravlöst. Nästan mer som en encyklopedi av citat från artister som beskriver punkens era. Kronologiskt, men ändå nästan kaotiskt som punken själv.

Jag behöver en kravlös bok - jag har nog med krav på böcker jag måste läsa från universitet. Sen vill jag läsa mer i Bruno K. Öijers Triologin (tre diktsamlingar i en, typ) som jag fick i födelsedagspresent. Också har jag FORTFARANDE inte läst ut White Line Feaver.

Usch, jag vill bara ta en semester från all kurslitteratur och tentor; bara fly landet. Ta med de självbiografier jag vill läsa och ligga i solen och njuta och läsa i egen takt - ifall jag vill. Någon som hänger med? Jag tänker mig något i stil med Hawaii, det är väl en lagom prisklass för en fattig student...?

torsdag 30 september 2010

Design-problematik.

Hej gott folk!

Jag har spenderat natten till idag med att sitta uppe och pilla i photoshop, eftersom det var väldigt kul och jag glömde att lägga mig. Var uppe till fyra eller något.


Hur som helst - grundläggande konceptet har jag klart, men jag körde fast på en mindre detalj. Nämligen vad det ska stå? Ni vet, där det står "Vad ska stå här?"

Jag vänder mig därmed till er för tips och idéer. Förhoppningsvis så lyser de inte med sin frånvaro bland kommentarerna, jag har trots allt inte så många läsare. Men å andra sidan är det en personlig blogg, så den är kanske inte till större intresse för någon mer än mina närmsta vänner. Men det är irrelevant.


Hjälp mig? Så får ni... En kaka!




PS. JAG ÄR KLAR MED MIN TENTA!! Så jävla skönt! Den ska lämnas in imorgon förmiddag, så jag ska bara orka korrekturläsa den tills imorgon... Ds.

tisdag 28 september 2010

I'm not the boy that i used to be, this town has got the youth of me.

Jag skulle skriva nånting intressant men glömde vad det var..

Det enda jag kommer på är att jag avskyr min jäkla tenta som plågar skiten ur mig och att jag är extremt negativ idag. Min hals plågar mig även, känns som jag håller på att bli sjuk - men blir aldrig riktigt sjuk. Bara lite sådär halvt så att jag blir hängig och lite ont i halsen ibland. Få det överstökat?

Eh. Ja. Jag tappade allt jag tänkte på och orkar inte plocka upp det. Morsan kom in och sa åt mig att lägga mig, varpå jag blev jätteirriterad - helt irrationellt. Jag borde såklart göra som hon sa, så att en ny helvetisk dag av tentaskrivande kan börja. Blir tvungen att skriva mycket imorgon, det blir mer och mer, ju närmre deadline jag kommer. Jag har skrivit en sida idag, jämnfört med en halv igår. En dubbling imorgon skulle innebära att jag var klar och tvungen att banta ner min tenta. Men skärp dig, det kommer inte att hända.

Nästa delkurs har jag min första saltenta, undrar hur det blir. Mindre utdraget, men mer nervöst, antar jag. Får panik då jag sätter mig i salen och glömmer allt jag läst, känns det som. Alla tentor och prov är hemska, helt enkelt. Ibland önskar jag att jag körde lastbil eller något, som min polare. Vad som helst tycks bättre än att plugga, medan man pluggar.

Men vad som helst tycks bättre än att jobba, då man har ett enformigt, lågavlönat jobb, kan jag tänka mig. Men det känns som jag är tvungen att studera, inte som ett aktivt val. Verkligen inget jag brinner för. Jag har tappat all ork och sitter och stirrar apatiskt på min skärm. Hoppas på att några ord ska magiskt dyka upp, som vanligt.

I slutänden vet jag att jag lyckas. Jag lyckas producera en tenta som förhoppningsvis ger mig godkänt, åtminstone. Som en klassisk underachiever - som kan mer men inte orkar, antar jag. Jag börjar ifrågasätta nyttan med allt. Ska livet verkligen handla om att plugga och jobba? Det finns ingen väg undan, i vilket fall. Men jag bara måste göra allt svårt för mig, genom att ifrågasätta allt.

Kunde man inte vara tonåring en gång till? Det verkar jobbigt, det där med att bli vuxen. Det var skönt att inte behöva bry sig alls, om någonting faktiskt. Inbillade man sig åtminstone. Nåja. Nu ska jag lägga mig och vrida ett par timmar. Eller vi får väl se, om jag har tur somnar jag. Vissa nätter går det bara inte. Sen ska man bara hitta motivation att asa sig upp för att fortsätta skriva också. Usch.

Hejdå. (Nej, fan i mig. Jag känner inte ens för min vanliga avskedsfras)

söndag 26 september 2010

Lycklig!!

Jag är så jövla lycklig. Och lite full. Men mest lycklig?Jag kunde knappt logga in på bloggen, men strunt i det. (Ehem. Inte full, nej...)

Min kväll har varit perfekt från början till slut.

Det började med att jag tog mig en jack'n'coke hemma, mest för att jag kunde. Sen en liten skvätt Jim Beamm, kanske två centiliter - för jag tycker faktiskt Jim är godare än Jack rent. Men hur som helst. Sen fick jag skjuts av syrran till stan, för hon skulle ändå in till stan och gå på bio, och hon har ju körkort numera.

Jag klev in på O'learys vid lite över åtta och hör Nicke Borg (från Backyard Babies) sjunga Saved By The Bell. Spelningen skulle inte börja på många timmar, men antar att det var nån sorts sound-check eller nåt. Jag står och fotograferar lite, sjunger med för mig själv - men väldigt tyst i fortfarande ganska nyktert tillstånd. Sen samlar jag mod och går till bardisken, tar en servett och frågar efter en penna.

Därefter går jag från baren, med skakande ben upp på scenen, där Nicke Borg står och hör mig själv säga, ganska osäkert: "Eh, ursäkta. Tja. Skulle jag kunna få en autograf? Skulle vara så jävla coolt!"

Så jag fick en autograf av Nicke. HUR COOLT ÄR INTE DET? På en O'leary's-servett, det adderar lite coolhet eftersom det var så spontant. Men mest för att det är Nicke Borg. Det kunde vara vem som helsts autograf, den var inte vidare tydlig, lite kladdig och så. Men det var Nicke fucking Borg!!

Sen gick jag ut och ringde Jenny, som blev lite avis, misstänker jag, och träffade en kostymklädd muffe. Vi gick in igen och jag köpte min första Jack'n'coke (exkluderat den jag drack hemma) och vi chillade lite, jag hälsade på Robin och träffade Bea och hennes bror Johannes. Vi satt länge och snackade och jag drack min andra och tredje Jack'n'coke och Bea tvingades att rabbla de rockband hon faktiskt gillade. Det spelades även Guitar Hero på storbilds teve, nån sorts turnament,om jag förstod det rätt, men det verkade trots allt inte så seriöst. Vi satt där och väntade och pratade och jag blev otålig.

Klockan blev tio. Klockan blev tio över. Klockan blev halv. Jag vet faktiskt inte när Nicke gick på riktigt, jag tappade tidsgreppet, men vi gick på toa, sen hörde vi jubel och skyndade oss ut och jag sjöng med i en aukustisk version av Nomadic och Saved By The Bell, shottade jägermeister och lyssnade på en cover av Social Distortions Bad Luck. Det var så jävla bra! Jag var helt frälst!

Sen satte jag mig och prata lite med Robin och vi letade efter Bea men fann Nemme och satte oss där lite. Jag hade fått en gratis öl i baren av någon random, vilket jag tacksamt tog emot. Kanske lite dumt, tänk så vore det roofies (våldtäcksdrog) i den, men å andra sidan, hur paranoid får man vara. Det var bara en schysst kille som gav bort en öl! Så jag hade en öl och min fjärde Jack'n'coke att dricka, muffe hade en öl. Jag hörde att Bullet gick på, så jag drack upp ölen fortare än kvickt - men muffe var seg. Så jag drack minst halva den också. På under minuten.

Sen gick vi ner och in i vimlet och jag gav 110 % på Bullet. Jag headbangade, sjöng med så mycket jag kunde och skrek resten, en eller två armar i luften med klassiska rock-tecknet uppe under hela spelningen och uppmanade Johannes och Robin att göra detsamma. Robin satt ner under halva spelningen men kom sen, och jag höll koll på dem, genom att dra upp deras armar i luften och se till att de gjorde som man sig bör på en rock-konsert. Själv hoppade jag, stampade, skrek/sjöng och blev helt jävla tagen. Jag svettades litervis och fick hår i ansiktet, men tyckte bara det var gött att ha hår äntligen som man kunde headbanga lite med, faktiskt!

Jag ansågs säkert som en galen och full rockfantast, men brydde mig inte. Det är den underbaraste känslan, att slukas av musiken och bli helt galen, driven av lite rock'n'roll-bensin (Jack Daniels, vill säga). Jag nudde även samtliga medlemmar av Bullet, samt fångade den ena giratarristen, jag vet inte vilket av dem, för det hände så snabbt. Jag bara såg en flygande handduk, som landade på golvet och ingen verkade bry sig, så jag dök ner och tog den!

Jag hade alltså rört vid och fått autograf av Nicke, rört vid alla medlemmar av och fått tag en handduk tillhörande gitarristen i Bullet. Det kan tyckas fånigt, men för mig var det himmelriket. Jag var i extas. Jag gick ut för lite luft - och jag ska inte ljuga,för att tigga en cigarett. Det var lite dumt, men den skönaste känslan i världen. Jag ska inte börja, det är en äcklig jävla vana. Men vid sådana tillfällen så är det... Acceptabelt.

Jag gick med ett fånigt leende på läpparna och handduken runt halsen mot resecentrum och tog mig hem och vinglade längs gatan hem. Det måste varit en syn. Jag gick likt Charlie Chaplin, med en fot åt vardera håll, stapplandes. Lite väl mycket dryck, kanske, men å andra sidan har jag inte druckit på en månad, så strunt samma. Jag förtjänade detta och det var den bästa kvällen i mitt liv. Nåja, den kan väl ligga etta med Sweden Rock 2009, men där var jag tvungen att vara nykter för att jag jobbade. Men jag såg på SRF -09 ZZ-Top, Europe, Twisted Sister och hörde Motörhead (jobbade just då, vilket gjorde att jag ville dö), vilket är svårt att toppa. Men koncentrerat på EN kväll, var detta nog den bästa kvällen i mitt liv.

Varför jag missade Sweden Rock i år kan man fråga sig, men tydligen var Axl ett rövhål som vanligt och Aerosmith körde inte ens sina kändaste låtar, så kanske kunde det kvitta. Men bandlistan var fenomenal och jag hata mig själv för att jag bara jobbade hela sommaren.

Nåja, nu ska jag försöka sova, men mina öron tjuter så galet mycket.. Kommer nog sova gott trots allt, på grund av utmattning och alkohol. Undrar hur jag mår när jag vaknar, har trots allt druckit öl ikväll, vilket jag inte tål egentligen. Dumt gjort, men värt!

Ha det bäst ni får en nyktrare uppdatering näsa gång och:

torsdag 23 september 2010

I wanna be somebody.

Nämligen mig själv! Det satsar jag på nu! Mig själv, mitt eget välmående. Jag har slutat att snåla och unnar mig allt mer. Det känns bra. Jag blir egoistisk och bryr mig lite mer om mig själv. Mina intressen, mina drömmar. Ett steg mot en mer harmonisk vardag, så länge jag har mitt musikintresse. Det ska jag stimulera. Ett steg mot drömjobbet som musikjournalist är kvar att ta, men så småningom så...

Nåja. Idag har varit en helt okej dag, en vanlig dag, utan allt för mycket att rapportera.

Jag sov bort halva dagen, åt lite lunch till frukost (brunch?) bestående av mikrovågs-uppvärmd varmkorv - utan bröd - och en kopp kaffe. Sen en kopp till. Samt ytterligare en.

Sen skyndade jag min in till stan, fick skjuts av farsan, sen var jag på trumlektion och kämpade med kompet till Coldplay's Clocks - fortfarande med sömnloppor i ögonen, i princip. Inte bokstavligen, jag hann tvätta mig lite snabbt, men ingen dusch precis.

Därefter gick jag på stan, drack Monster och köpte ett par brallor och en tröja på H&M. Modell Slim Fit (som är otroligt roligt namn att säga, haha!), samt en v-ringad tröja med Sex Pistols (God Save The Queen!)-motiv. Snygg och rockig, I like som fan!

Köpte även en massa musik. Jag ska köpa mer och mer skivor tänkte jag, några i taget. Idag blev summan femhundra kronor, men det var jävligt värt för det var nedsatta priser på 59 -89 spänn á skiva, så jag fick sex plattor för priset för kanske två tre stycken, beroende på hur nya och sånt. Men ni fattar?

Jag köpte:

Kiss- Ikon
Judas Priest- Brittish Steel
Iron Maiden- Number of the Beast
Guns'n'Roses - Apitite For Destruction
Johnny Cash - The Man In Black
Lars Winnerbäck - Med Solen I Ögonen


Köpte även denna månads Sweden Rock Magazine, mitt första nummer kommer först i Oktober! Med den fick jag även singeln Revolution, Baby, av Sonic Syndicate!! Awesome.


Ni ser mönstret va? Många hårdrocksklassiker, som man måste äga, som rockfantast. Fler ämnar jag att köpa, min musiksamling ska mångdubblas. Min digitala samling tillfredsställer mig inte, nu ska det köpas! Böcker och skivor, och kanske till och med LP-skivor en dag. Mest för att ha dem, jag kommer inte att lyssna på dem så ofta, för att behålla dess skick. Mest för att uppleva det där många gamla rockers beskriver, bland annat rockstjärnorna själva i sina biografier - den knastrande levande LP:n. Jag går bakåt, från digitalt och otillfredsställande till CD-skivor till LP:s. Min samling ska bli vacker, med massvis med planscher, böcker och skivor. Jag vill ha ett utrymme för det, där jag kan vara mig själv, dit jag kan gå och andas.

Men det är långt dit också. Jag tänker mig en källare, med en liten bar, ett rum att lyssna på musik och utrymme att repa. Men det är långt dit och jag har mycket att uppnå och uppleva. Ändå längtar jag dit, på nåt sätt. Samtidigt som jag aldrig vill dit, jag vill inte bli fången i mitt eget liv, med arbete och familj och småprat med grannen. Men jag ska inte bli vilken tråkig Svensson som helst!

Min väg börjar här, nu. Imorgon fyller jag tjugo, blandade känslor. Jag vill stanna tiden lite grann, inte bli äldre, det är läskigt att bli äldre. "Fylla systemet", sen dröja kvar tills jag är redo att hoppa fram i tiden och ha allt det där? Om ändå det vore så lätt. Nåja, det är bäst att de laddar upp lagret på Systembolaget, för imorgon ska jag debutera min lagliga sprithandel därifrån!

Det var allt för idag, det blev långt nog. Ha det bäst och:

onsdag 22 september 2010

"Boring, boring, boring...

EXTERMINATE! EXTERMINATE!!"

Ursäkta rycket. Det är ett citat från filmen Sid and Nancy, som Sid och Johnny håller på med lite från och till.




Lite lång video, men vid 1,47 säger de det.. En annan replik är "sex is boring, Sidney", men det kan jag tyvärr inte hålla med om. Men det är en rolig scen. Allt jag hittade var två amerikanska punkar/"emo" (alternativa?) brudar som imiterar dem, ganska väl faktiskt. Fastnade för den, som med Boxxy, fast inte till lika hög grad. Påminner lite om några jag känner. Anyway alla hennes videos är flummiga och meningslösa, men rätt kul. Den imitationen finns här, anyway. Inte för att det intresserar någon? Rubriken var inte det som lockade, då jag sökte på "Sid and Nancy boring". Men som sagt, ointressant antagligen för de flesta. Så skippa hela ovanstående stycke.

Jag har verkligen ingeting att skriva om, idag heller. Märks det?

Jag ville åka och träna idag, men jag har fortfarande lite ont i halsen. Så jag började bra, men sen sket det sig. Underbart! Nåja, jag kommer väl igång ingen. På tal om saker jag inte gjort så har jag inte heller börjat på min tenta, som ska va inlämnad den 1/10. Faktum är att jag inte gjort nånting idag... Mer än sovit och chillat samt trummat lite!

Jag tänkte börja med tentan denna veckan, men det är för mycket tid och tentan kräver bara fyra sidor, så jag har inte orkat. Precis som vanligt. Paniken är min inspiration? Och nu kommer all tid gå åt sysslor inför mitt 20-års kalas också. Tur att jag inte skulle ha min 20-års fest (observera skillnaden) i helgen, det hade blivit för mycket, hur skulle jag hinna? Morsan panikar tillräckligt inför kalaset. Allt ska va skinande fucking rent, som om kungen kom på besök. Precis som vanligt.

Nu har jag inte mer att tråka ut er med idag. Ha det bra och:

PS. Jag är övertrött och flummig igen. Varning, varning. DS.

måndag 20 september 2010

For the life of me I cannot remember, what made us think that we were wise.

Hej på er, tänkte att jag skulle skriva lite igen.

Vet inte vad som hänt, men de senaste inläggen har inte fått en endaste kommentar.. Har jag skrämt iväg er med långa musikinlägg och politik?

Nåja, jag har inte så värst mycket att berätta om mitt liv, så ibland blir det sådana inlägg med. Jag har valt en annan livstil ett tag så jag har inte varit ute på några spännande, alkoholhaltiga äventyr som jag kan berätta om... Jag har varit helt nykter i snart en månad, eller tre helger i rad är det visserligen bara än så länge. Det har inte varit vidare svårt heller, har tappat all lusten att festa eller egentligen att dra ut. Det är så fruktansvärt uttjatat.

Jag har inte skrivit ett ord om min träning i helgen, eftersom jag inte tränat sen i Fredags.. Jag ville träna idag, men har en aning ont i halsen så jag tar det lugnt och kommer nog att träna imorgon. Jag har faktiskt spenderat mycket tid framför teven och sett rekordmycket på SVT och på nyhetssändningar och engagerat mig ganska mycket i hur det gått i valet.

Jag har inte kommit ifrån att prata politik och ta ställning, nåt jag ogärna gör annars eftersom jag tycker debatter är jobbiga. Däremot har jag gjort det på hemmaplan, i skriftlig form. Muntligt är jag värdelös och kan tyckas verka helt vilsen och okunnig, eftersom jag besitter den retoriska skickligheten av en femåring i tal. Det har varit intressant att diskutera men...

Jag är våg, och oavsett om jag tycker jag tycker att astrologi är mest nonsens, så stämmer egenskaperna helt och hållet, som beskriver vågen.

"[...] men att snabbt ta ställning är inte vågens starka sida, då han tenderar att noggrant väga både för och emot. Det viktiga för vågen är att ställningstagandet blir rätt."

Jag vill ta god tid på mig att väga positivt och negativt och kanske helst inte ta ställning, utan stå lite i mitten och medla lite. Eller bara vara tyst och ta in olika åsikter. Helst inte säga nånting alls. Men nu har jag röstat, tagit ställning och fått stå för det. Huvudsaken är att många verkar tycka det är rent av förjävligt att SD kommit in i riksdagen.

Jippie, nu har jag skrämt bort alla chanser av en stackars kommentar ikväll heller då. Nåja, jag avslutar inlägget med denna låten, en väldigt mysig och bra låt, The Verve Pipe's The Freshman.


söndag 19 september 2010

Idag gäller det..

Brukar inte bli politisk i min blogg, eftersom jag helst undviker det. Det är fortfarande ett lite småkänsligt ämne, även om jag tror vi ungdomar är öppnare med våra åsikter, faktiskt. Dessutom betraktar jag mig inte som så väldigt insatt.

Men idag blir jag politisk. Idag gäller det! Det känns till och med lite nervöst.. För det du röstar idag avgör ifall vi ska ha in högerextremister (SD är naturligtvis de jag åsyftar) eller kommunister (okej, VP är kanske inget renodlat kommistparti men så nära man kommer utan att glida ut mot den utomparlamentariska extremvänstern. Dessutom är Ohly uttalad socialist, om han inte tagit tillbaka det med...).

En röst på de rödgröna, oavsett inbördes parti, är indirekt en röst för Ohly i riksdagen. Men jag ser hellre att ni röstar vänster än på Sverigedemokraterna, som absolut inte får vinna mark i svensk politik. Inga av de etablerade partierna vill sammarbeta med SD, som tur är! Så din röst är jätteviktig!

Hellre ett blocköverskridande sammarbete, det vore lite spännande och säkert bra för Sverige. Jag tror egentligen inte på blockpolitik men ja, jag är lite småliberal. Social-liberal, faktiskt och ämnar att rösta på Folkpartiet, ifall någon undrar.

lördag 18 september 2010

Musik-uppdatering?

Hej på er. Här sitter jag och lyssnar på massa bra ny musik och filosoferar lite, efter en seg kväll på släktkalas.

Har insett att jag missat jättemånga skivsläpp, men bara med någon månad trots allt, verkar det som. Men i alla fall så har jag timvis med att ny musik att lyssna på, vilket är rätt härligt!

Sitter nu och lyssnar på Sonic Syndicates senaste platta We Rule The Night, som jag förgäves väntat på att skulle dyka upp på Spotify, efter all hype med singlarna Revolution, Baby och My Own Life, som spelats frekvent på Bandit. Men trots allt så släpptes den ganska nyligen, den 1:e September i Sverige fick jag veta efter lite om och men, med hjälp av Natta, som hjälpt mig med research idag, på grund av failande internet. Väntan har känts lång, i alla fall så jag fick tag i den...på annat håll. Låt oss bara säga så. Hehe.

Jag har tydligen även missat en Stone Sour platta, Audio Secrecy, som finns på spotify, vilket är suveränt, och en ny Disturbed-platta, Asylum. Finns också på Spotify! Har inte lyssnat på Disturbed's platta ännu, men Stone Sour levererade ännu en suverän platta. Sen är kanske inte mitt omdöme opartiskt eller professionellt men det hoppas jag att det kan bli den dag, om jag uppfyller min dröm. Proffesionellt alltså, musikjournalistik är mitt drömjobb, verkligen.

Då kan jag inte ligga en månad efter i skivsläppen dock, Audio Secrecy kom ut i slutet av Augusti (24/8) , och snart är det slutet av September. Disturbed släppte Asylum för knappt två veckor sen, så där är jag inte så sen på det. Men ändå, käns som jag missat mycket.

Trodde jag kunde lita på att Bandit höll en uppdaterad, men icke. De har spenderat så mycket tid med att hypa Avenged Sevenfolds titelspår Nightmare från deras senaste platta och tjata ut Takida (usch, de förstör dem totalt, varför tjatar de fortarande låtar från ). Lite bitter blir man trots allt, ibland märks det faktiskt att de är en vanlig kommersiell radiokanal som de andra. Men en med betydligt bättre musik! Det är den enda kanalen man kan lyssna på, trots allt!

Detta säger jag, såklart, utan något vinstintresse. Jag sponsras tyvärr inte av Bandit, det vore rätt awesome! Men det gör ingeting.

Jag har nämligen ett tips, förutom att lyssna Bandit eller Rock Klassiker, de enda kanalerna värda intresset. Och Rock Klassiker får jag inte ens in här, tror jag. Fick in den i Hörby, en gång då jag körde ända dit för att hinna med bussen! Hur som helst.

Om man vill hålla sig uppdaterad inom rockvärlden tycker jag ni ska följa Natta's Blogg, som jag förvånats över hur många datum och händelser hon klämt in. En mycket bra källa, för jag orkar nog inte hålla mig så uppdaterad som henne, trots att hon avslöjat en och annan källa!

Genom hennes blogg fick jag till exempel nys om bandet Down'n'Outz, som är något svåra att få tag i men plattan finns cirkulerande på nätet. Ett jäkligt skönt rockband, som är ett projekt tillhörande Joe Elliott från Def Leppard. Rekomenderas starkt! Plattan heter My Regeneration.


Har förresten beställt en prenumeration på Sweden Rock Magazine igår, så sjukt awesome. Har alltid velat ha det, men dragit mig för det på grund av priserna i affärerna, men har nu beställt ett års prenumeration. Undrar när nästa nummer och fakturan kommer? Men jag har råd, har jobbat och slitit i sommar ju! Jag ska engagera mig mer i musiken jag älskar och vara mig själv, har jag bestämt, så kommer kanske allt annat enklare?

Hoppas bara nästa år blir ett bättre festival-år för min del, med nya människor som är mer taggade att dra till Sweden Rock eller någon annan bra festival. Vi får se vilka band som lokar mest vart och så, men nästa sommar ska jag fan festivala! Fattar inte att jag missade SRF -10's sjuka band, även om Axl var ett rövhål som vanligt och Aerosmith tydligen inte spelade deras kändaste låtar?

Glöm nu inte att checka Rockerbloggen, ha det bra, ta det (lagom) lugnt och såklart:



Ps. Volbeat har ju även släppt nytt nyligen, blev jag nyss påmind om. Plattan Beyond Hell/Above Heaven, släpptes för lite mer än en vecka sen i Europa (10/9). Finns på Spotify! Awesome som fan!! Älskar dem! Måste jag såklart också lyssna på! Ds.

fredag 17 september 2010

Times they are-a-changin'...

Hej på er,

Tänkte att jag skulle skriva ett helt meningslöst inlägg om... Ingeting. Jag skriver lite för sakens skull, liksom. Det händer inte så värst mycket i mitt liv längre, jag har blivit en lite annorlunda människa, numera. Trots mitt ganska pubertala utbrott häromdagen (att be etablissemanget dra åt helvete kan knappast betraktas som moget beteende) så känner jag faktiskt att jag är på god väg att mogna. Men situationen jag är i nu är en där jag är fast mellan tonåring och vuxen och vet inte riktigt vad jag är. Ung är jag fortfarande i alla fall!

Jag har inte festat på vad som känns som evigheter, men jag har trots allt bara spenderat två helger nykter, men kommer att ha min tredje denna helgen. Jag ska ingenstans ikväll, och imorgon kväll ska jag på kalas för min kusin som fyller arton! Så det blir inget party, möjligtvis om jag inte krävs att köra så tar jag något med alkohol i, men jag ämnar inte att bli full. I så fall dricker jag för att det är gott och för att jag känner för det. Men jag känner inte för att dricka sprit, längre. Åtminstone inte supandet - dricka för att bli full.

Jag har faktiskt funderat på att, efter att jag fyllt tjugo, köpa hem whiskey och försöka uppskatta denna dryck. Jag har druckit whiskey förr, men då har det varit i fel syfte. Nu vill jag bekanta mig med den, försöka känna smakerna man läser om. Jag kommer att börja, i mångas syften, i fel ände. Jag kommer inte att köpa någon rökig irländsk single malt. Det tror jag inte är rätt väg. Dessutom är jag för snål, "riktig" whiskey (enligt finsmakarna) är asdyr.

Jag kommer att nog att köpa märket som fått en något klichéartad rock-n-roll-stämpel, nämligen Jack Daniels. Som förövrigt inte är bourbon, som många misstar det för, utan Tennessee-whiskey. Skillnaden tycks va att surmäsken (?, översättning av sour mash) filtreras genom kol från lönn. Äkta bourbon ska dessutom komma från Bourbon County, Kentucky! En äkta amerikansk bourbon vore Jim Bean, till exempel. Men något i den stilen vore nog en bra start. Kanske till en början utblandad med cola, men helst inte. Vill ju lära mig dricka det som det är, oavsett hur lång tid det tar! Sen kanske nån kanadensare, typ Black Label eller Seven Crown?

Jag spenderade en sömnlös natt med att lyssna på Bob Dylan och John Fogerty och läsa om whiskey. Det var faktiskt ganska mysigt. Och så samlade jag på mig lite kunskaper om det med, men studierna gick det tyvärr lite sämre med. Men så länge jag fixar tentan och helst får bra betyg på den, så är det lugnt! Det finns mer i livet än studier och arbete, right? Man måste kunna njuta av livet med, och ibland är det att ströva runt om nätterna och fundera tycker jag. Den som lever sina liv nio till fem (eller åtta till fem, här i Sverige?) lever inte till fullo. Ibland måste man kunna ta nattliga promenader, eller bara sitta uppe och filosofera!

Och det är trots allt så att jag hellre stannar hemma och tar det lugnt än att dra ut. Jag drar gärna till biljard och tar en öl (eller grogg får det bli, numera) pratar och lyssnar på härlig rock! Men jag tycker förfestande och utgång till nattklubbar där man känner sig så fruktansvärt malplacerad (eller åtminstone jag) är så otroligt överskattad. Så nu ska jag satsa på det jag tycker om, jag kommer säkert att bli ännu mer asocial än vad jag redan är, men även finna vilka som är mina riktiga vänner, för få har ifrågasatt min frånvaro de senaste helgerna.

Träffade Macke och Jouni på stan idag, som berättade om deras äventyr de senaste helgerna, där de båda blivit lite för fulla. Jag bara skrattade och kallade dem fyllon, som brukligt. Men denna gången utan att själv vara det! Ingen av dem skickade och frågade fall jag ville med och inte ikväll heller, då de skulle ut, vilket är trist, men å andra sidan ville jag inte så strunt samma.

Muffe vet jag inte vad han sysslar med, han jobbar i veckorna med att terrorisera hederligt folk på telefon (telefonförsäljare) och är väl med regeringen på helgerna. Ja, alltså, Elin. Så vårt gäng är lite splittrat. Jenny vet jag inte riktigt vad hon gör heller, men hon har åtminstone efterfrågat min tjugoårsfest, som kommer att hållas i Oktober istället. Har preliminär-bokat en lokal den 15:e. Men det betyder bara att hon kommer ringa veckan innan eller i början av den veckan och fråga fall jag vill ha den, och jag kommer att bekräfta det. Då ska jag dricka och ha roligt, men fram tills dess vet jag inte om jag har nån större lust, faktiskt. Kanske nån gång, men knappast mycket och ofta som innan.

Jag vill dra mig tillbaka lite, och vill finna tid att läsa mina biografier och bara ta det lugnt. (Men inte för lugnt, jag vill inte bli försoffad.. Jag måste träna flitigt och komma igång igen!)

Men jag har så hemskt mycket att läsa hela tiden, så det har inte blivit. På tal om det kanske jag ska lägga mig en stund nu och läsa i White Line Feaver, sen börjar det säkert nåt bra på teve om en stund! Fast det visar sig att det inte går nåt bra på TV. Kanske kör jag igång en film sen istället.

Tills nästa inlägg; ha det bra, njut av livet och:

PS. Vilket jäkla långt inlägg det blev för att vara ett inlägg om ingeting? Ds.