fredag 26 november 2010

Don't dance in darkness, you may stumble and you're sure to fall.

Hej på er! Idag blir det ett tradigt inlägg, mest för sakens skull.

Sitter här och lyssnar på min rockballad-lista och "peppar" inför vad som kommer att vara en hemskt tråkig helg. Jag är nämligen sjuk, vilket innebär att jag inte kan, eller orkar göra nånting. Bara du och jag samvetet.

Jag vet att jag inte borde ha dåligt samvete, jag är sjuk, men jag var inte med igår varken på föreläsningen (men det finns powerpoints uppe på nätet så det kan kvitta) men framförallt var jag inte med efteråt när gruppen skulle ses och analysera det sista inför Måndagens seminarium. Jag mailade och ursäktade mig för att jag inte varit med, men har inte fått något svar och förblir därmed totalt oinformerad och oförberedd inför seminariet - vilket känns mindre bra. Hoppas någon svarar!

Jag får sån paranoia över ingeting, jag är trött på det. Jag tänker för mycket, hela tiden. Målar upp värsta scenarier i huvudet, jag menar absolut värsta som inte någonsin blivit verklighet. Jag oroar mig för mycket, antar jag - de lär inte hata mig eller frysa ute mig. Ändå finns de tankarna.


Satt å lyssna på Dio för ett tag sen, citatet i titeln är från Don't Talk To Strangers. Gör mig knapapst mindre depp... Men en rolig (svart humor, verkligen) men lite sorglig tanke slog mig. Ifall det, som troende säger, finns en himmel, undrar fall Dio jammar med Dimebag, Paul Gray och The Rev där uppe? Gotthards Steve Lee kanske hoppar in på vokals också! Och Hendrix på sologura, haha! Sid kanske kommer lunkandes och vill spela bas, men han var ju aldrig speciellt bra på det där, han var mer en ikon än en bassist. Det kanske inte var så konstigt, visserligen, att han inte kunde spela när han var fucked upp på heroin hela tiden. Nej, jag vet! Världens bästa bassist (i min och många andras mening) Cliff Burton ska såklart spela bas! Nej, jag bara flippar, må de vila i frid allihop, dessa rocklegender!

Hittade en jättefin fan-video till minne av The Rev, som får mig att tänka på när de dedikerade denna låten (So Far Away) till hans minne när vi såg A7X i Malmö. Det var vackert, alla sträckte upp mobiler, tändare och händer i luften och man kunde känna deras smärta när de spelade... Stunden gav och ger mig rysningar.









söndag 21 november 2010

Seize the day or die regretting the time you lost

Hej hallå och sånt.

Usch, idag är jag så otroligt trött, var uppe till fem i tävlan om vem som kunde hålla sig uppe längst. Jag gav mig när jag höll på att somna i datorstolen, haha!

Anyway, helgen har väl varit bra! I fredags åkte jag ner till Malmö för att se Avenged Sevenfold, ölade lite i bilen och sen gick på konsert - fint det! Behöver jag ens tillägga att det var asgrymt? Dock var det sorligt när Shadows snackade om The Rev, som gick bort i december förra året, och dedikerade So Far Away till honom. Mobiltelefonerna och tändarna svajade för honom, rysningar på det, riktigt fin stund.

Blev även krossad och i andnöd, som brukligt. Sögs in i moshen och helt plötsligt var jag betydligt mycket längre bak och såg inte skymten av Natta - som påstod att jag puttade in henne, vilket jag inte gjorde. Var dock i ett lite förvirrat tillstånd där jag bara puttade allt och alla, men är rätt säker på att jag inte gjorde det! Hur som helst blev jag totalmanglad - jag är ju liten å spinkig så jag drogs med in i manglet. Behöver gå upp i vikt, kanske biffa till mig, men äh!

Jag gillar att vara smal... "Mick Jagger-skinny" tror jag Eric Forman i That's 70's Show. Finns många exempel på supersmala människor som blivit sexikoner - Mick Jagger, Iggy Pop, Sid Vicious... Dessutom orkar jag inte träna och tycks helt oförmögen att gå upp ett enda kilo, oavsett vad jag trycker i mig!

Jag blev dessutom sjukt uttorkad - i kombination med i andnöd så blir man rätt svag i benen, men jag körde på konserten ut! Att bara dricka öl och sen ge sig in i ett folkhav där det blir sjukt varmt och trångt torkar ut en något så fruktansvärt, så jag har nog inte smakat något godare än den överpris colan jag köpte efter konserten. "GULP GULP GULP"  sa det, sen var den borta!

Gårdagen spenderades vid datorn hela kvällen och natten, som sagt... Visserligen kom Nisse och Freddy körandes och vi tog en liten runda till Maxi och sen ut till Sönnarslöv för att snacka lite me Muffe och glida runt där ute på landet! Men förutom det satt jag bara vid datorn.. Och idag händer ingeting.  Plugga, ifall jag orkar. Så spännande blir mitt inlägg för den här helgen, jag orkar nog inte skriva mer heller faktiskt, så ha det bra till nästa gång och rock on!

tisdag 16 november 2010

We are the nobodies, wanna be somebodies.

Hey!

Idag har jag inte mycket att förmedla. Jag önskar jag hade ett mer spännande liv, ett mindre monotont liv, inskränkt av måsten och tråkigheter. Ibland tror jag att jag har ADHD (på riktigt, men jag vågar inte ta reda på det) för jag kan inte koncentrera mig för fem öre, jag utrbrister för mig själv "Ååh detta är tråkiiigt" och gör vad som faller mig in istället. Jag vill bara ha kul... Fast nej, jag säger såklart TRADIGT på riktig skånska!

Tyvärr kan man inte ha kul alltid, speciellt inte när man håller på att bli vuxen, tydligen. Antar att man får ta de positiva grejerna med att bli vuxnare (obs skillnad från att VARA vuxen, vilket jag vägrar), som att gå på krogen och kunna handla på systemet! Yeah!

Och tyvärr kan man inte leva för kul och fest, men jag är ganska duktig på att komma undan ansvar! Idag sov jag ansvarslöst länge (till elva) istället för att gå upp i tid och plugga, men lite fick jag gjort innan jag såg senaste avsnittet av How I Met Your Mother och åt lunch!

Sen har jag inte haft tid att plugga, för jag slängde mig (inte bokstavligen, det hade gjort ont) in i duschen och sen for jag iväg till trumlektionerna. Ja, jag klädde ju på mig innan jag for iväg, såklart! Hur hade det sett ut annars? Få inget för er nu...

Sen var jag hos läskiga tandläkaren, i Vinslöv - vilken håla. Vet inte varför jag går där ute, men min läskiga tandläkare är inte så läskig alls faktiskt. När jag svara att de enda problem jag haft är att det isar i tänderna när jag dricker kalla drycker och då svarar han att "då får du stoppa ölen i micron innan du dricker den". HAHA. Ballaste tandläkaren någonsin! Sen peta han med metallobjekt, och fotade tänderna och lite sådant obehagligt, men kom fram till att jag har bra tänder (och bra enzymer, vilket han gör varje år) och bara slipade lite på en, sen fick jag gå, efter tio minuter. Jag slapp till och med betala, brukar man inte behöva det när man är 20?

Sen fräste jag hemåt i inte allt för laglig hastighet och sjöng (skrålade?) med i Minus Celsius och kände mig rätt nöjd ändå. Sådana saker kan göra ens dag! Men nu sitter jag här och får lite ångest för jag har nog 80 sidor kvar i min ena bok inför morgondagens föreläsning - och det är bara den ena av dem, jag hinner verkligen inte med! Det blir inte bättre av att jag blir lätt uttråkad och önskar att jag bara kunde ägna mig åt sånt jag tycker är kul, för jag är så hemskt skoltrött. Men det är bara att bita ihop till julen - då har jag åtminstone nästan tre veckors inofficellt lov!!

Egentligen har vi inga lov, men de lägger inga föreläsningar omkring julen! Längtar, även om egentligen inte gillar julen så mycket. Men ledigheten känns lockande, även om jag har tenta i Januari som man nog måste plugga inför efter nyår!

Varför är jag inte rockstjärna som kan leva för att ha kul? Just det, för att jag inte har något band och trots trumlektioner inte är värst bra alls, åtminstone inte på att spela med andra!

torsdag 11 november 2010

I want it all, and I want it now.

Hej på er! Jag har inte mycket att skriva idag, så jag tänkte fylla ut med en liten önskelista.. Normalt sett har jag jättesvårt att komma på vad jag vill ha i present, till exempel i födelsedagspresent. Men nu har jag kommit fram till att det är jättemycket jag vill ha, som jag kan önska mig till julen.


- Boken Om Okej: 80-talets Största Pop-Tidning. Som 90-talist har jag inte fått uppleva Okej som det var under 80-talet, av rent naturliga skäl, jag var inte ens född då. Intresset för Okej växte fram i våras då jag skrev en uppsats om moralpaniken om hårdrock i svenska tidningar, där jag bland annat läste typ en eller två gamla Okej-tidningar (tyvärr hann jag inte läsa mer än så och innehållet visade sig inte vara så aktuellt för uppsatsen.) om typ KISS och WASP. Tyvärr behandlades ju inte bara hårdrocken utan även pop, men jag tror det kan va intressant läsning!


-Tattoos & Tequila. Vince Neils omtalade självbiografi, behövs mer sägas? Den har ju tydligen skapat viss kontrovers eftersom han är lite taskig mot Sharon Osbourne och övriga medlemmarna i Crüe i den. Ett måste, helt klart!

-My Appetite For Destruction. Guns'n'Roses-trummisen Steven Adlers självbiografi. Adler fick kicken från G'n'R samma år som jag föddes, 1990 - då de höll på att spela in Use Your Illusions I, på grund av eskalerande drogproblem (eller egentligen var han inte värst, men metadonet gjorde honom dålig?).Han hade varit med och spelat in demon till plattan (och första spåret till UYI II, nämligen Civil War) anger han till Sweden Rock Magazine , men sen kom Matt Sorum och snodde hans trumpartier.

"Lyssna på  >>Civil War<<. Det var den sista låten jag spelade in med dem. Låten direkt efter och hela skivan efter det låter som ett annat band." (Adler till Sweden Rock #74, September 2010, s.63).
Kan inte säga att jag håller med riktigt, tror det var bitterheten som talade? Dock kanske UYI II är något sämre och framför allt markerar början till undergången till rockbandet Guns'n'Roses (som föll samman under 90-talet och blev det som numera är Axl Pose med kompband?). Men en historia om sex, droger och rock'n'roll som slutar i katastrof. Verkar som kanonbra läsning!


-Tommyland. Orkar inte skriva mer än: Tommy Lee's självbiografi. Behövs nog inte säga mer. Ett måste!

-Stå Aldrig Still. Thåströms kanske mindre kända självbiografi. När ska jag ha tid att vältra mig i alla dessa underbara biografier? Nåja, den vill jag med ha.

-Jetlag The Movie. En dokumentär (rockumentär?) om Backyard Babies! Mhmm, ja tack!

-Sid And Nancy. En film om Sid Vicious och Nancy Spungens självdestruktiva relation från -86. Har sett den ett par gånger, men det är en sån film jag vill ha i min ägo.


Ja, det är väl främst dessa jag vill ha, men jag vet inte när jag ska ha tid att läsa, jag vill ta ledigt från allt och bara läsa. Även om jag är "ledig" rätt ofta så har jag redan massvis att läsa. För mycket, jag känner mig överbelastad. Det är ingen semester precis, även om det kan verka rätt soft. Ingen "Holiday from my vaccation" (Imperial State Electric-citat) precis!

Jag vill även läsa Bruce Dickinson (Dickinson från Iron Maiden) och I Am Ozzy. Keith Richards Livet hade med varit kul att läsa. Vill bara stänga in mig nånstans och läsa biografier och slippa allt skit alltså. Nåja. Man kan inte få allt på en gång, får väl sprida ut det under en längre tid. Nu måste jag plugga röven av mig. "Rock on." (Notera trött ironi).

söndag 7 november 2010

Hey stoopid!

Hej på er! Tänkte att jag skulle berätta hur min helg har varit, istället för att vara ansvarsfull och gå och lägg mig! (Bah.)

Fredagen var till en början ett helvete, på grund av tentaskrivande. Vi hittade dessutom inte dit, tog oss tjugo minuter att gå från SOL (Språk Och Litteratur-center, där vi MKV:are och övriga humanister brukar hålla till) till LTH (Lunds Tekniska Högskola), eftersom vi gick vilse... Blev duktigt stressad och irriterad och utbrast "Va glor du på vi är humanister, vi hör inte hemma här!" Jag vet förvisso inte ifall han hörde mig, jag kollade inte bak därefter...

Vi hittade dit till slut och kom inklampandes fem minuter för sent - tror jag. Förutsatt att den akademiska kvarten gällde, vilket den borde ha gjort! Men vi var inte sist, för vi var inte de enda som inte hittade dit. Värdelöst att vi skulle sitta i en sal på LTH asså. Vi hörde inte hemma där.

Om ni undrar hur tentan gick så har jag tidigare gett svar som "mja, mjo, vågar inte hoppas" för det kändes oproportionerligt mot vad vi behandlat mest på föreläsningarna och jag såg att många gick ganska snabbt så jag antar att det inte gick så bra för dem heller. Satt i två timmar, trots allt, skrev lite på ett kladd-blad för att åtminstone få lite struktur på det jag kunde svara på (två av tre frågor, trots allt så hoppas på godkänt även om jag inte besvarade den ena underfrågan).

Därefter blev mitt kort nekat på Subway och jag gick därifrån hungrig, besviken och irriterad för att upptäcka att det inte gick att ta ut pengar heller! Värdelöst! Och när jag väl kom till stan, efter att ha varit hemma för att äta, dricka kaffe och läsa lite i senaste Sweden Rock Magazine och lyssna på Hardcore Superstars singel Moonshine som skickades med till prenumeranter (awesome!).. Oj vad långt det blev, men när jag väl kom till stan så hade banken stängt!

Fick använda mitt Mastercard för att handla på systemet - köpte en Jack Daniels till Macke och öl till mig själv och Muffe... Dumt val, jag tål egentligen inte öl så bra. Jag tycks kunna dricka mer av det utan att må dåligt för förra helgen var jag på biljard och kunde dricka ett par (4-6?) öl utan att känna av det så värst mycket dagen efter.

På kvällen var det 20-årsfest för Macke och tre rätters middag! Fint! Förrätt med lax,rostat bröd, gravsås och kaninmat, sedan kyckling och klyftpotatis följt av Dajm-tårta! Till maten bjöds det på öl så det slank ner en halvliter innan jag ens börjat på dem fyra Kung-öl jag hade med mig. Fick även ett glas whiskey av Jouni som inte ville ha. Smakade lite på vinet med, nåt vitt vin i en grön förpackning - förvånansvärt drickbart! Men förutom mina kanske 5 centiliter tror jag fan Mucki drack upp hela!

Sen blev det någon lek med massa regler och där "vattenfall" (dvs man måste fortsätta klunka tills den till vänster om en slutar!) kom upp många gånger, farligt! Framförallt blev man sjukt mätt, för öl är väldigt mättande. Så efter all alkoholkonsumtion kom första tjafset - Mucki hade tagit Mackes grogg. Efter ett tag traskade vi in mot stan och skulle till Bånken, alla var överens tills Jouni helt plötsligt inte ville dit trots att han insisterat på det innan tydligen. Så det blev väldigt dåligt stämnig ett tag.

Sen gick vi till Biljards, alla återförenades och vi hade kul, vi satt på biljardborden och drack och kollade på tjejer - tills vi blev tillsagda att inte sitta där... Macke lyckades att krossa ölen jag beställt genom att smälla botten av sin öl på min halsen av min ölflaska så att den sprack och det rann öl längs bordet medan vi skyndade därifrån mot biljardborden (där vi inte fick sitta sen). Sen bjöd macke mig, eller han utmanade mig att ta en shot som heter Brännmanet som består av Tequila och Tabasco tror jag.. Mina läppar och hals brände i en halvtimme efter det, och alla garvade åt mina ansiktsuttryck och försök att dämpa smärtan med öl, men ingeting hjälper, man måste vänta ut smärtan..
Men stämningen var jävligt härlig där! Nån kille sa att nån brud han kände tyckte jag va söt, men jag var för alldeles för full för att ragga, så jag skyllde på att jag inte gillar korthåriga brudar, haha! But I've still got it!

Som ni kan tänka er så mådde jag inte allt för bra morgonen därpå, men vaknade till på eftermiddagen efter att jag ätit och druckit kaffe, sen såg jag på Sweeny Todd som var sjukt bra. Har inte sett den förr, faktiskt för att jag har svårt för musikaler, men den var verkligen asbra! Har kollat på en hel del Tim Burton filmer på sistone! Som Edward Scissorhands i natt och idag (gick och lade mig för att jag var trött i natt, men låg uppe rätt länge och läste lite i Sweden Rock Magazine! Artiklarna är rätt långa så det tar tid för mig!)

På kvällen åt jag och syrran pizza, eftersom vi var ensamma hemma och inte orkade laga mat och såg på teve. Soft! Det är väl ungefär vad som hänt i helgen, idag har jag som sagt sett Edward Scissorhands och pluggat lite, men även undvikit att plugga en hel del! Har även sett Bam Margeras Where The Fuck Is Santa? nyligen, starring bland annat The Duedesons, Ville Valo från H.I.M, Jussi från 69 Eyes och Andy Mccoy från Hanoi Rocks! Awesome!

Så nu känner jag mig rätt pepp, som vanligt när jag ser på Bam, Jackass och/eller lyssnar på awesome rockmusik (just nu Alice Cooper). Men jag får väl lägga mig, ska gå upp vid åtta imorgon för att släpa mig till Lund. Och just helvete - mitt busskort har gått ut och jag har inga kontanter.

Min räkning för Mastercard nästa månad kommer inte vara nådigt - Sweden Rock biljett (2400) sprit (ca 500?) och busskort för 850, kommer att kännas kul. Men jag har pengar på banken från i somras så strunt samma. Dock försvinner pengarna rätt fort. Men tar hellre av dem än hela bidraget (ja, jag är bidragstagare, men jag pluggar så det är rätt legitimt!) denna månaden.

Nu ska jag äta nattamat sen ska jag minsann försöka sova! Rock on!

PS. Hur var er helg?

torsdag 4 november 2010

We've Got a Situation Here.

Hej på er!

Tar en paus i mitt tentaskrivande, en kort paus.. Sen åter till intensiva studier. Utan dator. Utan något kul omkring mig, för i köket finns inget som lockar och upptar min uppmärksamhet.. Vad skulle jag underhålla mig med där, micron eller? Haha.

Nej, i köket finns bara kaffe, sega popcorn som stått framme suspekt länge, Bandit Rock och mina "underbara" böcker! För jag har verkligen ingen tid med något annat.. Så att plugga i köket känns rätt ultimat! Imorgon klockan åtta (!) har jag nämligen min tenta. Vilket innebär att jag får gå upp typ fem! Fy fan. Hur som helst, wish me luck!


Men det var inte det jag tänkte att inlägget skulle handla om idag. Hörde nämligen på Bandit alldeles nyss om ett intressant band - ett superband får man nog kalla det - som heter The Damned Things, som är ganska nyformat (hållt på sen nån gång förra året). Dess uppsättning av medlemmar är ganska intressant och helt klart unik: Hälften av det legendariska thrash metal-bandet Anthrax (gitarristen Scott Ian och bassisten Rob Caggiano) tillsammans med vokalisten från metalcore-kvintetten Every Time I Die och - håll i er för här blir det intressant - halva Fall Out Boy (närmare bestämt gitarristen Joseph Trohman och trummisen Andrew Hurley).
Alltså en sammansmältning av typ halva Anthrax, halva Fall Out Boy och en metalcore-vokalist, som visserligen sjunger rent till större del och inte growlar typ alls. Men å andra sidan så anges hans teknik snarare att skrika... Har faktiskt inte lyssnat på ETID, måste jag erkänna! Men som sagt sjunger han till stor del, med lite skrik i The Damned Things.


Hur som helst, The Damned  Things släpper sin debutplatta Ironiclast i December! Men de ligger uppe redan nu med ett par låtar på deras Myspace-sida, samt med låten We've Got A Situation Here på Spotify! Notera att de har tre låtar uppe på Myspace! Känns jävligt lovande, måste jag säga!


Nu måste jag återgå till mina studier, känns jävligt surt att jag inte kan dra på Barbackarock ikväll i stan och se lokala pop-punk bandet Shibby (myspace) och pop-punk/metalcore (tveksam genrebestämning) Enjoy The View (myspace). Tradigt, eftersom Shibby i synnerhet är awesome. Jag hatar alla som har höstlov just nu! Speciellt Sanna, som kommer vara där!


Och jag vet att mina musikinlägg kanske inte intresserar er, baserad på den (brist på?) respons i kommentarfältet jag haft - men det är trots allt en stor del av vem jag är och som intresserar mig!



Nåja, åter till studierna nu. Wohoo. Rock on?

måndag 1 november 2010

Scream till there's silence.

Hej på er, jag tar en paus i mitt studernade för att berätta om min helg. Jag har faktiskt pluggat en del idag, åtminstone enligt min räkning. Allt är ju relativt, men jag tycker jag har studerat ganska flitigt med att läsa och stryka under i min litteratur för att plugga inför min första salstenta. Usch vad nervöst!

Fredagen var ganska seg, men trots allt ganska mysig. Jag bäddade ner mig under mitt täcke, med en påse chips och såg på Starsky 'n' Hutch och The Hot Chick för att få mig på bättre humör.

Dagen därpå gick åt för att studera lite och undvika studierna lite. Men bara lite. Jag sätter för mycket fokus på hur illa jag tycker om att plugga och att jag försöker undvika dem, att det tycks som om jag inte gör nånting alls. Så ligger det inte till!

Därefter körde jag och hämtade Niklas och körde låångt ut i Östra Göinges skogar till Sibbhult för att gå på Nattas 18-års fest. Jag hittade lyckligtvis med hjälp av GPS:en, vilket var tur för det var inte rakt fram som Natta påstod - och fortsatte att påstå gång på gång under kvällen, trots att det var felaktigt!

Anyway så hade jag rätt kul trots att jag var nykter. Det var lite jobbigt, det måste jag erkänna. Natta och Niklas pratade om öl och annan dryck så att jag höll på att bli galen, men sänkte 3 powerking och 2 lättöl under kvällen istället. Samt två koppar kaffe till tårtan som bjöds på! Mums! Trots mitt nyktra tillstånd skrek jag mig hes och dunkade i bordet, vilket var kul. "Skägg" blev kvällens ord och vi fick rätt många att hänga på, men jag tror folk tröttnade mot slutet då jag och Niklas upprepade skägg så sjukt många gånger, åt allt och alla. Jag tror jag blev "full" (hyper) på koffein istället, alltså!

Bland annat så hälsade vi på folk och introducerade oss som skägg, skrek skägg rent spontant, bytte ut låttexter mot ordet "skägg" samt böjde ordet till både adjektiv, till exempel "att skägga" eller "skäggigt". För er som inte sett Kungarna Av Tylösand så kan ni se detta klipp för att förstå kulten bakom detta ord!

Jag hade lite tråkigt ibland, också, men då utbrast jag skägg och dunkade lite i bordet och kastade chips för att underhålla mig, så hade jag genast mycket roligare! Det blev lite bråk, men annars tyckte jag det va bra stämning på festen! Men vid ett var jag rätt trött och lite uttråkad på att vara nykter så vi stack hem!

Igår hade jag fruktansvärt ont i halsen, eftersom jag varit småsjuk tidigare och sen skrek halsen av mig på festen, så det gjorde as ont. Skägg asså. Så dagen spenderades med att ta det lugnt och se på 7 Ages of Rock - en BBC dokumentär som kartlägger rockhistorien. Rekommenderas till alla rock-fantaster! I synnerhet avsnitt tre, som handlar om punken och det fjärde som handlar om metal (från Black Sabbath till Mötley Crüe)!

Ja, så att så spännande har min helg varit. Inga fylle-eskapader eller galna händelser precis. Inga spyor, som förra helgen. Men alla gör vi misstag och jag försöker att lära mig av dem... Blir man klokare av misstag borde jag vara värsta Einstein eller något. Synd bara att jag inte lär mig alltid. Men en vit helg gjorde nog gott!

Nästa helg har Macke 20-års (för)fest, så det vet jag inte ifall vi kan tala om vit helg. Dock så funderar jag på att dricka cider - som jag annars avskyr. Men starkcider funkar, 7.0 ska det vara! Xider är som läsk och ger en bara ont i magen! Men jag ska inte dricka speciellt mycket, mest så kallat "social-dricka" tre cider, är tanken! Hur bra det går får ni veta i helgen!

Är dock skeptisk, eftersom det är tal om att dra till Bånken. Jag gillar inte det stället, faktum är att jag börjat avsky det. Så jag vet inte fall jag hänger med ut... Kanske blir det en rätt lugn helg nästa helg med? Men ni känner ju mig...


Och en sak till. Om 18 dagar ska jag se Avenged Sevenfold! YEAH!