Jag ska göra kaoz me Skånetrafiken!

Jag hatar Skånetrafiken. Innerligt!

Jag har visserligen hört värre historier om folk som fått vänta jättelänge, men låt mig berätta i alla fall... Jag gick upp en kvart innan bussen gick, förvisso. Det är typiskt mig, jag älskar att snooza! Men jag hann i alla fall slänga ihop två mackor och lite kaffe i termos för att hinna ut i tid till bussen.. I god tid faktiskt. För bussen som jag trodde gick tjugo över och som jag stressat till går numera 26 över.

Dessutom var denna duktigt försenad. Vet inte hur länge jag stod där, men eftersom den skulle gå 08:26 och jag var framme kvart i, och sträckan på knappt 2 kilometer tar 3 minuter eller något, så förmodar jag att den var minst tio minuter försenad. Så jag missade bussen som går tjugo i - ifall den nu kom? - och fick stå och vänta förgäves till tjugo över på en buss som skulle ha kommit tio över.

Morsan ringde och sa att det skett en olycka på E22an och frågade ifall jag verkligen skulle ner dit och ifall jag åtminstone kunde ta tåget hem, så på nåt sätt hoppades jag lite att bussen inte skulle komma, trots mitt beslut att försöka trotsa vädret. Men eftersom bussen inte kom så finns det väl inget jag kan göra. Vid tjugo över tänkte jag "Jaha, nu börjar jag om 40 minuter.. Även om det kommer en buss så kommer jag nog inte ens vara i Hörby vid den tiden. Fuck detta".

Så jag gick hem, jag kollade inte ens bussarna, för jag tänkte att de kommer väl ändå inte som de ska, men nog fan kör det förbi en buss på hemvägen. Men jag orkade inte ens bli arg, jag är såklart sur på Skånetrafiken och jag var trött och kall, men den här ofantliga ilskan som brukar fylla mig fanns det inte ett spår av. Inget kan rubba mig just nu! Allt känns så jävla bra!! Äntligen kanske jag kan få känna på hur det är att vara lycklig ett tag?