måndag 22 mars 2010

Maybe it's not my weekend, but it's gonna be my year.

Hej på er!

Vad har jag att förmedla idag... Känner inget enormt behov att blogga idag, men orden brukar flöda efter ett tag oavsett. Jag tänker ganska mycket, ibland behöver man bara sitta här och låta tankarna flöda, så blir det lätt ganska mycket. Förstår ni?

Förresten så har dagens titel inte så mycket med själva inlägget att göra,det råkade än en gång vara låten jag lyssnar på just nu (eller råkar och råkar lite planerat var det kanske.). Tycker bara det är ett bra citat. För min helg har varit jävligt bra. Och mitt år ska vara jävligt bra. Och oavsett hur slarvigt jag lever ska mitt liv nog kunna ordna sig och bli bra. Jag kommer dit jag ska, just nu vill jag bara ta det lugnt och se vart livet tar mig. Jag kommer inte speciellt långt, men det blir mycket roliga stunder. Tyvärr blir det lika många jobbiga.

Men sånt är livet, och jag vill njuta av det. Det är inte alltid det funkar för en, men det är bara att försöka igen.

Min dag har varit som följer:

Jag gick upp vid halv tolv, åt "brunch" (lunch till frukost, som vanligt! Köttgryta och potatis) tillsammans med farsan och farmor som var på besök. Efter maten tog vi en kopp kaffe, sen hoppade jag in i duschen och försökte göra mig klar, vilket tog längre tid än planerat, men äntligen kom vi iväg. Farsan skulle nämligen också in till stan, så jag åkte med honom.

Jag vet inte hur jag lyckas, men även dagar då jag är ledig och bara har en trumlektion klockan två på eftermiddagen lyckas jag få det stressigt. För helt plötsligt är klockan ett, och vi ska köra om en halvtimme, och jag får hoppa in i duschen, göra mig klar och sen vill inte mitt hår som jag vill. Farsan tjatar, jag blir irriterad, sen hoppar vi in i bilen och fräser iväg.. Det är så typiskt mig.

Trumlektionen var tråkig och jag var trött, men vi gjorde inte så mycket avancerat idag, lite teknikövning, där läraren visade mycket. Sen träffade jag Muffe och Jocke som vanligt, drack kaffe på Mcdonalds och pratade om ingeting, om helgens fylla och allt som skett. Ganska tråkigt, kanske det kan låta. Ständigt samma rutiner, slöplugga om veckorna, supa om helgerna och träffas och dricka kaffe och snacka om helgens festande på McDonalds (av alla ställen, fik är överskattade och framförallt dyra!), men det är en ganska trivsam livsstil.

Ett grått och tråkigt småstadsliv, känns det som ibland. Men jag hade inte bytt bort det, även om jag drömmer mig bort och bara vill härifrån ibland. Jag tycker om mitt liv, mina vänner, allt som innefattas av denna staden. Till och med denna trötta, grådaskiga stad, som en gång varit en florerande handelsstad - nu en trött småstad av arbetare (arbetare är dock ett så vänsterstämplat ord, är inte alla löntagare arbetare? Den välmående medelklassen tillhör nog de allra flesta ändå, tror jag) och studenter, en kulturstad med gamla byggnader som färgas gråa av avgaser och smuts. Spreyade med klotter här och var, lite extremistpropaganda på elskåpen som påminner om kampen mellan AFA och vänsterfalangen mot nazisterna. En stad som tycks död - åtminstonde om man går ut efter sju på kvällarna.

De enda gångerna det är liv och rörelse är fredag och lördagkvällar, då är spänningen i luften, alla ska ut och festa. Det enda som finns att göra om helgerna, tycks det ibland. Fast man kan ju alltid hyra en film på Hemmakväll, gå på bio eller någonting. Sen har vi ju museum och Barbacka, men hur roligt är det på en skala? Nej just det.

Nattlivet är allt vi har, men ständigt klagas det över galler som är en meter ut på gatan vid uteserveringar och nedskräpning. Var glada att vår stad florerar i det avseendet. Handel har vi med såklart, våra pittoreska torg och gator med små affärer, en ganska fin stad att strosa runt i trots allt.

Men som jag nog tänkte på ursprungligen var att det inte finns så mycket annat. Men jag trivs ganska bra trots allt. Här har jag mina vänner, som jag har svårt att tänka mig livet utan, och som jag inte vill flytta ifrån. Kanske främsta anledningen till att jag inte flyttat till Lund direkt. För att behålla mitt bekväma liv med alla mina vänner här i Kristianstad. Jag tar det som det kommer, festar och försöker njuta. Ibland känns det tufft, men livets upp och nedgångar försvinner inte för att man byter stad.


Dagens låt kan få vara denna. Den är skitbra!

All Time Low - Weightless

1 kommentar:

Eriiiiika sa...

Jag tycker om Kristianstad!