Hej på er. Låt mig berätta lite om mina misslyckande på sistone. Som slutat ganska bra, som tur är.
Igår var jag med Marcus och Niklas. Jag och Macke "trollade" lite på forumet 4chan, sen pluggade vi faktiskt lite. Jag lyckades läsa större delen av det jag skulle, trots att Metallica spelades på hög volym, som alltid hos Marcus. Sen gick vi till Burger King så jag med kunde få äta lite och pratade lite högstadieminnen o hur extremt jobbiga vi var och retades med alla, till och med de största killarna på plugget. Sjukt kaxiga.Och stryk fick vi duktigt av. Kanske förtjänade jag att bli mobbad, jag betedde mig rätt efterblivet.
Hur som helst, Niklas dök upp, sen gick vi och köpte kaffe på House of Bagels och satt där ett tag. Sen bar det av mot Biljard och köpte varsin öl, med undantag för Niklas som jobbade idag och som körde, så han drack Coca Cola (fast här nere säger vi bara "coca" [kåecka]). Niklas stack hem, men jag följde med hem till Macke och såg lite på How I Met Your Mother, och tog det bara lugnt.
Sen till kvällens misslyckande. Jag stod i busskuren, men missade bussen. Allt eftersom jag tittade ner i cirka trettio sekunder för att byta låt på mobilen, så bussen körde förbi. Så jag lunkade tillbaka till Marcus, där jag bjöds på 7.0-cider (riktig cider, alltså) och maraton-tittade på HIMYM, medan han pratade i telefon med nån tjej. Sen slog vi igång nån film jag somnade till.
Det var ganska obekvämt att somna i hans soffa, eller det var skönt att sova, men obekvämt när jag vaknade, snarare. Jag låg ihopkrupen i en ganska liten soffa, med en filt över mig, men frös något så fruktansvärt, för fönstret var öppet. Så jag fällde ut bäddsoffan (jag hade ju somnat innan jag ordnat något sånt), och lade mig lite bekvämare, men frös lite, så jag klädde på mig mina kläder igen. Jag har sovit i natt, men inte världens bästa sömn, kanske. Vilket var varför jag egentligen inte orkade stanna över, men jag missade bussen ju. Det var ganska trevligt trots allt. En lyckat misslyckande?
Vi sov till ett idag, sen gjorde vi lite mat - för min del blev det ingen avancerad matlagning utan värmning av en Gorby's piroger. Sen såg vi på några avsnitt av HIMYM till, för det är så bra. Men jag börjar nästan bli lite trött på det nu, ärligt talat. Men det är fortfarande grymt bra.
Dagens andra fail, eller dygnets andra fail, var när jag glömde en bok i en affär. Igår höll jag på att glömma den på väg till bussen och idag, då jag skulle lämna lägenheten höll jag på att glömma den än en gång. Men den hängde med på stan, och jag gick in och köpte en Mountain Dew och gick sen till H&M och köpte en väska, en sådan.. Axelväska? Messenger Bag heter det i alla fall på engelska, men hur som helst... Jag åkte hem, efter att ha pratat lite med Emelie utanför resecentrum, och kom då på att jag glömt min bok. Som inte ens är min! Den är lånad och tillhör Lunds Universitet, och skulle orsaka mig dryga böter ifall jag blev av med den. Så jag fick lite panik, men kom sen på att jag jag nog lagt den på en hylla på H&M, då jag provade väskan.
Det hade jag dock inte, för jag ringde dit och expediten fann den inte. Sen kom jag på att jag köpt en Mountain Dew, så jag började leta frenetiskt efter nummret till Kiosken och hittade äntligen den - och där var den! Så slutet gott allting gott.
Nu undrar jag bara vad den där känslan är som dröjer sig kvar i mitt sinne, en lätt irriterad känsla av sömnbrist och alkoholförtäring kanske? Jag drack inte mycket, men jag drack öl, vilket jag inte tål, egentligen. Tydligen kan jag inte ens dricka en öl längre. Men jag lär mig aldrig! Eller kanske var det på grund av att jag drack den och en halvliter cider? Eller så är det nån annan känsla som spöar min hjärna. Usch. Hoppas den går och dör och ruttnar långsamt.
*Not,16.50 : PS: Herrejävlar. Kom på att jag inte druckit en enda kopp kaffe idag. Hur kommer det sig att jag lever ännu? Nu måste jag brygga kaffe! På momangen. Ber om ursäkt för ett ganska ytligt inlägg idag, man kan inte vara djup alltid,och skrivandet har gått dåligt. Jag är alltid omkring folk, t.ex i Lund, och då kan jag inte skriva. Jag blir paranoid att någon läser det jag skriver och kan inte koncentrera mig. Jag måste vara ensam för att vara kreativ. DS. *
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar