And then your heart, heart pounds, 'til it pumps in death

Hej på er, här sitter jag idag med en kopp kaffe och lyssnar på Misfits Collection I - en av två ruskigt bra samlingsplattor. Jag är, som kanske är bekant för de flesta av er, galen i Misfits, men har tills nu inte ägd deras plattor i fysisk form. Collection är en bra start!

Idag känner jag mig bra, väldigt bra. Dagen började visserligen sådär, jag sov till halv två, vilket är alldeles för länge, och stressade in till stan för trumlektioner. Sen satt jag i parken och läste lite - ett bra sätt att blanda nytta med nöje - för jag har sjuttio sidor tråkighet att läsa inför morgondagens föreläsning. Men ganska intressant trots allt, Thompson tycks vara värsta party-killen jämfört med Carrey, åtminstone. Tyvärr är båda dessa medieforskare överbelästa och långdragna, som de flesta.

Jag har även inhandlat lite presenter åt mig själv, för som ni nog har märkt så har jag inte mått så bra på sistone. Jag har varit ganska nere och jag tackar er som frågat hur det är och liknande, men det är allt för komplicerat att ens försöka förklara och bara en människa vet allt som jag grubblar på - och det är jag. Däremot så finns det en till som vet en stor del av allt.

Detta har lett till att jag även upptagit en snuskig vana. Jag har försökt, verkligen, men när allt hopar sig tar jag till cigarretter och sprit - och när det är mitt i veckan kan man inte dricka sprit. Jag äcklar mig själv, jag fylls av ångest, men den försvinner snabbt när kroppen fylls av en behaglig känsla. En tillfällig och dödlig undanflykt, men alla har vi våra brister och min är att jag lätt faller för frestelser och tillfälliga nöjen. Jag ska sluta, jag gör det inte lättare för mig själv, jag vet. Det är äckligt och ohälsosamt. Jag vill inte ens skriva om det, jag måste sluta göra så här.

Jag har, i alla fall, inhandlat lite presenter åt mig själv som ikluderar:

Call Of Duty, som jag ska spela i max två timmar ikväll, sen måste jag verkligen läsa det sista inför föreläsingen imorgon.

Jag köpte även ett par plattor, i en liten skivaffär i stan jag tycker om och vill stödja, som intriktar sig på bra musik (punk, rock, hårdrock, metal i stort). Jag pratade med killen i affären om Misfits och stormtrivdes. Jag köpte följande plattor:

- Misfits - Collection I (ett måste för Misfits-fans)
- Volbeat - Guitar Gangsters and Cadillac Blood
-Thåström - Kärlek är för dem

Jag har även önskat mig en hel del musik till min födelsedag, förutom tråkiga saker som knivar och skålar och sådant man behöver när man ska flytta ut. Dessa inkluderar (om jag minns rätt nu): Escape The Fate - This War Is Ours, Metallica's Black Album, Mötley Crüe's Shout At The Devil.. Med flera.

Min dröm är att ha en skivsamling som speglar min musiksmak och en liten del av rockhistorien. Kanske ett par LP's, men främst CD-skivor, biografier med mera, vill jag samla på mig. Så kanske när jag är trettio så har jag en fin hylla med rockmusik, en LP-spelare och lite biografier att skryta med. Inget snack om saken, mina barn (ja, jag vet redan nu att jag vill ha barn, en pojke och en flicka.. Lite knäppt kanske, men jag funderar en del på diverse grejer så) ska växa upp med rockmusik.

Förövrigt ska jag försöka underhålla mig med musik och spelande och ta mig i kragen så småningom med mina brister, men framförallt att försöka må bättre. Hur lång tid och onyttigheter det än må kräva. Samt sluta att bry mig så mycket om vad andra tycker. Jag tänker för mycket på allt, på vad folk tycker om mig. På hur min relation med andra människor kan fortskrida. Varje social interaktion, varje ord och dess innebörd. Det driver mig till vansinne och håller mig uppe om nätterna. Hur kan man bara vara så osäker på sig själv?