Mañana mañana...

"Vad jag tror är att om vi skiter i det och inte gör ett piss
så kommer nog tiden att lösa hela grejen, för tiden har en sån magisk effekt på oss.."

Om ändå det vore sant, Timbuktu. Tyvärr är det inte så och jag får panik på mig själv, helt befriad från självdisciplin, en filosofisk glidare som tar varje dag som det kommer, jo men visst. Det låter ju coolt, härligt och bra. Ibland är det också det när all fokus ligger på tillfälliga nöjen och onyttiga (o)vaner. Men jag kämpar även med mig själv, varje dag.

Jag har försökt studera idag, men det har inte gått något vidare. Igår var jag duktig, idag tappar jag fokus och kommer på "viktigare" saker. Som vanligt. Jag har även tänkt att jag faktiskt skulle ta mig till gymmet idag, något jag tänkt att jag skulle göra i Måndags, Tisdags.. Ja varje dag, men skjuter upp det till morgondagen.

Jag måste bryta den onda cirkel, den får mig inte att må bättre, precis. Jag har nog att bry mig om. Så mycket borden och måsten, jag får panik. Inget utrymme längre för "tar-det-som-det-kommer"-attityden, när man studerar. Det visste jag egentligen. Men jag är som jag är, men jag tänker fan fortsätta att kämpa. På nåt sätt lyckas jag ta mig igenom det mesta, utan att förändras ett skit.

Men jag måste börja träna igen, det fick mig faktiskt att må ganska bra. Trots vissa omständigheter, som totalt onödig stress och tjat inför träningar och sånt, som får mig att vilja börja träna ensam nu i höst. Men det gör det omedelbart svårare att komma igång, utan någon som praktiskt taget tvingar en. Jag behöver nog tvång. Men när jag väl kommit igång borde det gå bra, när man väl känner behovet att träna och missnöje inför att missa ett träningstillfälle. Jag måste bara släpa mitt jävla arsle dit. Har inte vistats på gymet på över en månad. Kanske till och med en och en halv. Det kostar mig, eftersom jag har en faktura på 150 :- i månaden eller liknande, så kommer jag inte igång snart kommer min slapphet bli riktigt dyr...

Nåja, nu ska jag återgå till halvfärdig tvätt som jag lämnade för att bloggande var mer intressant och dessa tankar slog mig. Sen återgå till studierna, suck...