I can't do this all on my own, I'm no superman.

Hej alla trogna läsare, vars antal jag fortfarande inte vet.

Ni är lite dåliga på att kommentera, så det är svårt att placera hur många läsare jag har men tror jag har upp mot ett halvt dussin, som t.ex:

Erika (trogen läsare, uppskattas massor), Jenny (läser väl fortfarande min blogg? Du kommenterade för ett par dagar sen åtminstonde, kul! :), Annica (inaktiv på bloggen, men tror du läser? Än en gång, uppskattas!), har även fått veta att Jouni läser min blogg, nice dude. Sen misstänker jag några till. Jag vet nog vilka ni är!

Lämna gärna en kommentar om ni är trogna läsare! Har varit nyfiken ett tag nu vilka som läser.


Idag har varit en dag som fått mig tillbaka i gamla banor. Hur så? Låt mig förklara:

Jag försov mig, som vanligt. Klantig och odisciplinerad som man är kan man aldrig komma upp i tid. Jag slängde mig in i duschen, krängde på kläder, fixade frukost go (kaffe på termos och macka i plastpåse, att ätas på bussen), fixade håret och sprang till busshållsplatsen. Självklart så spelar livet mig ett spratt som vanligt (om det nu finns nån "Gud", vilket är emot all logik enligt mig, så älskar han att jävlas mig mig), så när jag kommer till hållplatsen och ska korsa vägen kör bussen precis.

Så jag vandrar hem igen, sätter mig ner, äter min frukost, och kommer på - såklart - att mitt busskort gått ut. Vilket innebär att jag måste ta bussen till stan. Men jag planerar så att jag tar bussen till stan tjugo över elva, så att jag hinner in till stan, fixa busskortet (jag räknade med att vara i stan tio i) och ta bussen till Lund klockan tolv - och därmed komma tjugo minuter försent.

Istället så är jag på långebro, fast i en förbannad buss som tar evigheter på grund av väglaget och trafiken klockan tio i, och beslutar mig för att det inte är lönt. Istället när jag kommer in till stan, runt tolv, så går jag i stan och försöker komma på nåt att köpa till morsan (vilket är svårt, more on that later.)

Hur är detta då gamla vanor? Jo det är en typisk dag i tvåan: Släpa sig upp, komma försent till skolan, och skubba för att hänga i stan, grubblandes över hur svårt det ska vara att anpassa sig till det som förväntas av en.

Hur som helst, dessa tankar avkastar jag såklart, de tillhör gamla Hence, med röd tuppkam och dålig attityd. Någon jag inte vill och kan vara längre, jag förväntas bli vuxen nu. Speciellt av mina föräldrar. Själv betraktar jag ungdomen som förlängd till tjugofem års ålder, att man inte måste bli vuxen så fort man fyllt arton (morsan har påpekat att när hon var min ålder öppnade hon en floristaffär. Whoopie-doo då.).

Hursomhelst, efter att jag vandrat runt i stan, och äntligen köpt ett presentkort till morsan (i brist på bättre fantasi), stack jag hem till Macke och hade en trevlig och bekymmerslös eftermiddag med Jouni, Mucki, Macke och Stoffe, med aktiviteter som att spela fifa (dock spelade som vanligt inte jag, jag är ovanligt dålig på tv-spel för att vara kille), skratta åt Mucki och Jouni när de slogs, se på serier och filmer, skratta åt random saker, kränga kebab och dricka Monster.

Sen slår jag igång min dator, för att skicka min analys, som skulle skickas idag (dvs senast innan tolv), och verkligheten ger mig en bitch-slap som lämnar mig besviken och nästan deprimerad.

På grund av mitt oansvariga beteende idag (försov mig, skolkade) -som faktiskt var skönt och roligt och det kändes som jag var tillbaka i gymnasiet, inte stela och tråkiga universitetsstudier - är jag tvungen att skriva två sidor resonerande om det vi skulle diskuterat på seminariet idag (cirka, kommer att fuska lite med det, dubbla mellanrum och lös disposion). Det var nämligen tänkt att vi skulle sitta och diskutera lite vad vi skrivit om, lite löst, och istället måste jag läsa allas analyser och skriva resonerande om det.

Dessutom har jag (vilket är främsta anledningen till att jag ämnar fuska med ovanstående uppgift bara lite lite grann) en tentamen till på Onsdag på 6-7 sidor, vilket resulterar i nio sidor som måste skrivas och jag har ingen aning om hur jag ska trolla fram en bra hemtenta. Men det går väl.

Jag vet, skyll mig själv. Ansvarsbiten och "vuxenlivet" kommer tillbaka för att ge mig spö och läxa upp mig. Jag avskyr konsekvenser.

Nej inte ens en dagens låt orkar jag ha idag. Och nu är det tekniskt sett Torsdag - så grattis Morsan! Jag uppdaterar er ikväll (blir det väl då, tekniskt sett). Nu ska jag äta upp min nattamat (rester från vad de andra åt innan, då jag var i stan - pasta, kött och nån skum sås), sen måste jag sova.

Imorgon väntar ännu en ångestmorgon, med massvis att göra framför mig.