Jag vet att jag inte skrivit ett inlägg på hur länge som helst, det ber jag om ursäkt för. Åter igen. Det har hänt fruktansvärt mycket i mitt liv, det har varit lite rörigt och förvirrande. Jag har inte mått så bra alltid, så orken och lusten har tyvärr sinat.
Jag går inte in på detaljer, men det har varit lite rörigt på sistone, jag och tricia har bråkat en hel del. Det har varit väldigt jobbigt och förvirrande då jag tyckte mig skymta mig slutet för oss med panikblandad ångest som byttes till apati som byttes till ångest igen. Men oavsett hur mycket vi grälar och driver varann till vansinne ibland vet vi bägge att det är detta vi vill, mer än någonsin annat. När vi väl kommer till insikt att vi inte klarar oss utan den andre, blir vi sams igen och allt blir bättre än någonsin förr. Vi är lite instabila just nu, vi har inte rikigt hittat vart vi har varann och blivit stabila och säkra i oss själva - och då är det svårt att vara säkra i vår relation. Oftast är det vår egen osäkerhet som saboterar för oss själva, för det ska gudarna som inte existerar veta att vi bägge har en del att jobba på. Jag har kommit en lång väg, jag är självsäkrare och självständigare men än är vägen lång och krokig för oss bägge.
Hur som helst, jag vill inte låta vedmodig. Tiden knallar på, snart har vi 17 månader tillsammans och det är redan maj, så snart är det sommar. För tillfället regnar det utanför balkongfönstret, men vi har haft många varma dagar då det redan kännts som sommar och rapsen blommar så vacker. Snart är det Sweden Rock, sen springer väl sommaren iväg och man står där och undrar vart fan den tog vägen medan rödgula löv faller omkring en. Sen följer kallt höstregn,snö och slask - för speciellt mycket snö blir det sällan här nere. Förr-förra vintern var rejäl och ganska mysig, men fruktansvärt kall. Antar att varje årstid har sin charm, om det är regniga höstdagar eller kalla vinterkvällar kryper man ner under en filt och ser på film och myser och på sommaren drar man till någon sjö och badar och grillar. Man får ta vara på det lilla, varje dag för fyfan vad fort det går.
Helgen ser härlig ut, ner till svedala, hoppas på uppehållsväder någon gång denna helg åtminstone så jag kan fota vackra vidsträckta rapsfält där nere. Sen undrade Julle (aka vikingen) ifall jag hade lust att hänga med och supporta ett thrashband som han känner (eller någon i bandet åtminstone) nere i Malmö. Får prata med Tricia om det, men vore skitkul att hänga med!
Vi får se helt enkelt, men nu ska jag gå och ta en dusch för jag är äcklig efter jubbet. Man vet aldrig när jag skriver nästa gång, så ha det bra och rock on!
1 kommentar:
miss u
Skicka en kommentar